Then find me a reason
Jag känner ett visst behov av att skriva lite, det gör jag faktiskt. Men jag vet bara inte riktigt vad. I dagens Expressen hade jag ännu en gång en krönika. Och om det är något jag gillar att skriva så är det krönikor! Det är ett så fulländat format på något sätt. Både personligt och fritt, men ändå styrt. Tretusentecken eller tvåtusenfyrahundra tecken. Det är så det har varit hittills. Vet inte om dagens krönika finns som länk, men den finns i alla fall i papperstidningen. Jag antar att jag kan klistra in den här från min egen dator. Så här är den: Okej, jag har klättrat ut ur bubblan och är tillbaka i vardagen. Och det är rätt gött det med. Det är som att hela kroppen har fått en stor mängd ny energi som bara väntar på att få släppas lös. Jag vill skjuta tusen skott varje dag, hoppa över häckar till förbannelse. Jag vill nästan träna ihjäl mig inför det som kommer. Det känns så otroligt starkt nu. När vi landade i Göteborg efter mästerskapet var det någon journalist som undrade hur d...