Det var värst så många besökare det redan har varit här idag. Undrar vad det beror på . Ibland så tänker jag att jag borde hålla käften. Just nu är ibland.
Jaha. Och var ska jag börja? Jag var på väg till träningen. Skulle ju ta bilen. Och sen dra direkt till Sverige. Men när jag kom ner till parkeringsplatsen hittade jag den lilla fina vita, totalt förstörd. Alla vindrutetorkare bortslitna. Sidospeglarna bortslitna. Höger framruta krossad. Backspegeln inne i bilen nersliten. Sidoblinkersarna krossade. Nummerplåtarna bortmonterade. Och så var det blod på dörren. Så nu hoppas jag att såret gärningsmannen ådrog sig blir infekterat. Men det stördaste av allt var att dom inte hade tagit nåt. Det fanns ändå saker av värde där i. Alltså gjorde dom det bara för att dom hade tråkigt, eller för att dom ville vara jävliga. Jag blev förbannad, kan man säga. Och då har jag inte direkt överdrivit. Men som tur är så har vi en snubbe som heter Thomas här. Han jobbar på en bilfirma och brukar ställa upp för alla oss i laget när det är bilproblem. Så jag satte mig på sätet och struntade i glasskärvorna som låg på det och körde den kvaddade bilen genom byn...
Nu är det dags igen. Efter en mellanlandning i Göteborg drar vi nu vidare till Skövde, som sen blir Larvik. Och sen får vi se var vi hamnar, det beror ju lite på hur bra det går för oss. Lillehammer och Herning hägrar. Kavajen tolererar inget annat än bra prestationer, säger hon. Den stora väskan är packad och passet ligger där i. Spänningen har byggts upp hela hösten och nu ska vi äntligen iväg! Kavajen har också packat väskan. Ni hejar väl på oss va? Heja för fan högt nu!
Kommentarer