2010, januari till juni
Januari.
Det började fint, året. Med en fest i gamla kvarter ihop med ett gäng islänningar och annat löst folk. Sen åkte vi på träningsläger till en hårdförläggning i närheten av Horsens. Sen kom mamma och pappa på besök och vi hittade en av dom finaste butikerna där vi köpte gamla franska vykort.
Jag ritade lite.
I övrigt hängde jag mest med nummer 27 och nummer 19 och lyssnade på Hästpojken och Joel Alme. Ett tag ville jag bort.
Livet blev lite suddigt ett tag.
HH fortsatte förlora.
Februari.
Jag fick besök av tre stycken som senare visade sig bli mina nya lagkompisar. Isländskan låste sig ute och vi fick göra inbrott på andra våningen.
Två gamla tränare med tre nya lagkompisar.
Jag rotade i gamla kartonger hemifrån och hittade barnsliga drömmar och teckningar från förr. Vintern kändes oändligt lång och jag lusläste min farmors publicerade dagböcker från pärm till pärm.
Blommorna i väntan på våren.
Jag röstade för att få tvångsomhänderta valfritt antal personer i min närhet och längtade efter resan till London.
Mars.
Det kändes lite som att återupptäcka världen emellanåt och jag såg årets första blommor sticka upp ur jorden. Förbundskaptenen kom på besök i Horsens och berättade att han ville ha med mig på nästa läger, EM-kvalet mot Ungern.
London baby!
Jag såg måsarnas oljud som ett sommartecken och åkte till London med nummer nitton. Och när jag kom tillbaka till Horsens avslöjades det att jag skulle flytta till Göteborg igen för att spela med Heid. Ni verkade gilla det. HH åkte ur ligan.
April.
Vi slutade med bloggandet under landslagslägren och jag fick vara med igen och få revanch på Katalin Palinger i Ungern.
Det blommade lite.
Jag hade lite danskakurs med er, såg dom svenska semifinalerna på SVT Play och jobbade en del som svensklärare. Sen tipsade jag en hel del om musik med. Sen började det snöa igen. Jag gillade det inte.
Pappa fyllde år men jag var i Horsens och fotade blommor istället för att fira.
Men jag köpte flyttkartonger i alla fall.
Maj.
Jag fick en kallelse till nästa landslagsläger och skrev ett inlägg om konkurrens så här i klubb-bytartider.
Det blommade mer och mer.
Fick onaturligt störda mail på facebook som behandlade ämnen jag helst inte ville bli en del av. Sen blev det SM-final och jag var där och tittade på och bodde i Ambassador Suite.
På landet och göllar med blommorna.
Jag skaffade svenskt mobilabonnemang och drog till Azerbajdzjan med landslaget. Blev klara för EM.
På väg till Azerbajdzjan.
Juni.
Flyttpackade, flyttade och målade lägenhetsväggar.
Sommar på landet.
Sen åkte jag till Island och klappade hästar.
Litli hesturinn!
Fina Island.
Och så blev det midsommar och jag var redo för mitt nya liv i min gamla stad.
Bussen till sommaren.
Det började fint, året. Med en fest i gamla kvarter ihop med ett gäng islänningar och annat löst folk. Sen åkte vi på träningsläger till en hårdförläggning i närheten av Horsens. Sen kom mamma och pappa på besök och vi hittade en av dom finaste butikerna där vi köpte gamla franska vykort.
Jag ritade lite.I övrigt hängde jag mest med nummer 27 och nummer 19 och lyssnade på Hästpojken och Joel Alme. Ett tag ville jag bort.
Livet blev lite suddigt ett tag.HH fortsatte förlora.
Februari.
Jag fick besök av tre stycken som senare visade sig bli mina nya lagkompisar. Isländskan låste sig ute och vi fick göra inbrott på andra våningen.
Två gamla tränare med tre nya lagkompisar.Jag rotade i gamla kartonger hemifrån och hittade barnsliga drömmar och teckningar från förr. Vintern kändes oändligt lång och jag lusläste min farmors publicerade dagböcker från pärm till pärm.
Blommorna i väntan på våren.Jag röstade för att få tvångsomhänderta valfritt antal personer i min närhet och längtade efter resan till London.
Mars.
Det kändes lite som att återupptäcka världen emellanåt och jag såg årets första blommor sticka upp ur jorden. Förbundskaptenen kom på besök i Horsens och berättade att han ville ha med mig på nästa läger, EM-kvalet mot Ungern.
London baby!Jag såg måsarnas oljud som ett sommartecken och åkte till London med nummer nitton. Och när jag kom tillbaka till Horsens avslöjades det att jag skulle flytta till Göteborg igen för att spela med Heid. Ni verkade gilla det. HH åkte ur ligan.
April.
Vi slutade med bloggandet under landslagslägren och jag fick vara med igen och få revanch på Katalin Palinger i Ungern.
Det blommade lite.Jag hade lite danskakurs med er, såg dom svenska semifinalerna på SVT Play och jobbade en del som svensklärare. Sen tipsade jag en hel del om musik med. Sen började det snöa igen. Jag gillade det inte.
Pappa fyllde år men jag var i Horsens och fotade blommor istället för att fira.Men jag köpte flyttkartonger i alla fall.
Maj.
Jag fick en kallelse till nästa landslagsläger och skrev ett inlägg om konkurrens så här i klubb-bytartider.
Det blommade mer och mer.Fick onaturligt störda mail på facebook som behandlade ämnen jag helst inte ville bli en del av. Sen blev det SM-final och jag var där och tittade på och bodde i Ambassador Suite.
På landet och göllar med blommorna.Jag skaffade svenskt mobilabonnemang och drog till Azerbajdzjan med landslaget. Blev klara för EM.
På väg till Azerbajdzjan.Juni.
Flyttpackade, flyttade och målade lägenhetsväggar.
Sommar på landet.Sen åkte jag till Island och klappade hästar.
Litli hesturinn!
Fina Island.Och så blev det midsommar och jag var redo för mitt nya liv i min gamla stad.
Bussen till sommaren.
Kommentarer