Lots of love, I bring to you

Nåja, det blev inte direkt några niometersförsök för mig idag. Bara i en enda kombination och då bara ibland. Men det där ibland, emellanåt, kanske, det gillar jag!

Istället för att få vara stjärna på högernio (I wish!) tränade vi ihop med Skanderborgs juniorkillar (fast på danska heter det ynglinge, juniorer på danska är a-pojkar på svenska - det här landet gör allt för att förvirra mig!).
Och Skanderborgs juniorer är sjukt stora, sjukt starka och sjukt jobbiga att träna ihop med. Men man lär sig vid varje motstånd. Har jag hört.

Well, well. Skruvbollen börjar sitta där nu. Den är jag nöjd med. Nu ska jag bara lära mig att ta det lugnt i upphoppet. Men det kommer.

Och bara för att förtydliga: Mitt knä, mitt knä, mitt knä. Det säger inte ett pip. Det ääälskar att spela handboll, jag vet det!

Och vet ni vad jag älskar (förutom just att spela handboll då)? Mina vänner och min familj. Dom är så himla bra.

Kom ihåg. Imorgon klockan nitton nollnoll. TTH - HH. Säsongens första ligamatch.

Mon dieu, jag dör av spänning.

Kommentarer

Anonym sa…
Lugnt, högt upphopp och känslan "Det är jag som bestämmer var bollen kommer, inte du din sopa till målvakt. Ta den här om du kan. Den är så djävla hård så det går i alla fall inte. Och försöker du så lägger jag den under dig. Eller över dig. Eller bredvid dig. Ha!"
/ppa
Caroline sa…
Heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja heja. Ja kan man inget om handboll får man bidra med annat! Så: Heja!

Populära inlägg i den här bloggen

H som i Handboll, H som i...

Det är dags!