Cuz tomorrow is tonights dream away

Lördag morgon. Uppe tidigt. Jag förstår inte vad det är med mig längre. Kan inte ens sova länge. Jag brukade vara chef över sova länge.

Nu kan jag inte längre. Är det åldern?

Men äh, det är väl lika bra. Ska löpa, packa väska till veckan i Göteborg/Stockholm och vara på fika i grannstaden klockan två. Och sen ikväll är det fest.

Och imorgon kör jag till Sverige.
Bra helg det här minsann.

Men ge dig

Fan. Den här bloggen är rätt schizofren va?

Ibland bara: Nähä, inga inlägg. Satans tråkig blogg.
Och sen bara: Jesus, har hon inget liv eller? Bara bloggar hela tiden.

Like it? Bet you do.

En fråga och ett svar

Jag fick en fråga. Jag älskar frågor! Har sagt det förr va?

Hej!
Jag har en fråga om korsbandsskador. Jag är genomgått en korsandsoperation för 8 månader sedan och allt vad som hör till det. Min fråga är om du har problemet att du är väldigt stel om du inte är uppvärmd? Svårt att räta ut benet? Sedan en andra fråga om det sliter mycket på baksidan?- typ vid knävecket/baksida lår? Jag tränar handboll för fullt nu, men känner mig inte redo för matchspel ännu just på grund av att det sliter i den högra sena/ledband (?) i knävecket. Jag blir SÅ inspirerad av din lilla korsbandsresa! :)
/Caroline

Svar:
Hej!
Nej, nu har jag inte längre problem med stelhet eller något. Faktiskt så känns knät oftast precis som det andra. Men det hade jag naturligtvis i början av min rehab. Minns tyvärr inte helt när det försvann.
Jag har inga problem med att räta ut benet, men jag har också jobbat väldigt mycket med den så kallade slutsträckningen.
Det är ju jättebra att du är med för fullt i handbollsträningen efter 8 månader. En sak som jag minns tydligt är att jag inte riktigt kände mig "redo" att spela match i början. Men eftersom jag hade ett väldigt tydligt mål med min rehabträning så sket jag i det och bara körde på. Och känslan av att inte vara redo gick snabbt över! Så i mitt fall tror jag mest att det var hjärnan som var lite rädd.

Jag tror helt klart att anledningen till att det spänner på baksidan av knät är att du inte kan räta ut det helt. Jobba med slutsträckningen så känns det nog snart bättre!
Du har säkert redan testat övningen, men: Stå med ryggen mot en vägg och en boll (helst lite mjukare än en handboll, men inte för mjuk - och utan så jädra mycket klister!) bakom det opererade knät och pressa knät bakåt (tryck till bollen alltså) och håll 5-10 sekunder. Gör det flera gånger. Det är en bra övning.
Ibland kommer även spänningen på baksidan nerifrån vaden, så få någon till att massera den åt dig. Det kan hjälpa mycket!

Så kul att jag inspirerar dig!
Lycka till! Och kom ihåg att skriv och berätta om när du är med på match igen!

Live the day

Horsens var fint idag. Soligt och inte så kallt.

Jante och jag igen

Nu jädrar har jag nåt till er.

Jag har klippt lite. Mighty stolt, I tell you!



Det ni ser är några klipp från vår match mot FCK. En knorr från kanten, några genombrott från niometer. Och två knorrar mot Vejen. Om videon inte skulle fungera, klicka här.

Låten som spelas är Jupiter Rising - Live the day, men den hittar jag tyvärr inte på Spotify.

Hoppas ni gillar!

WTF!

Men vad i helvete.

Matchen alltså.

Vad fan hände.

Kan vi prata om nåt annat? Jag är jävligt förbannad. Fortfarande.

Du vände på alla dygn och nätterna blev de ljusaste man sett

Men vad kul.

Jag börjar bli blå under ögat efter knytnävsslaget jag fick under träningen. Hoppas det blir jätteblått, för då lovar jag att ta ett foto och visa er.

Det är rätt svullet med.

Lovely. Ni kan kalla mig Miss Tyson.

Fortsätt tippa resultat förresten! Men kom ihåg att den som inte tippar vinst för HH blir bannlyst från bloggen. Vi jobbar nämligen inte med åsiktsfrihet här. Om ni missat det.

Hehe.

I told you, we take two steps

Idag är det lite som dagen innan julafton. Eller lite som dagen innan lördag.

För idag är det dagen innan match. Och kanske är det till och med årets viktigaste match. För HH ska möta Sønderjyske. Dom ligger sist. Vi ligger näst sist.

Det är alltså en sån där fyrapoängsmatch. Det har ni hört om förut va? Sjukt spännande i alla fall.

Så allt vi gör kretsar liksom runt det där viktiga. Det förstår ni nog.
Och vi är ju på g, kan man säga. Det vi gör, gör vi bättre och bättre för varje gång.

Ska vi tippa resultat ihop?

And he clear as a goast

Igen har det varit en sån där fin helg. Av en något annorlunda karaktär än förra gången dock, men fin likväl. Givande.

Och efter viktiga händelser utan dom två fina är det kanske lika med bäst att skicka ett sms som säger: Mötas på cafét nu? I need you! och att då få svaret: Kom hit. Vi är här!

Nu har jag precis livestream-sett The ugly truth. Visste ni att man kan se massa av dom nya filmerna helt gratis, på nätet? Det visste ni ju så klart. Men här är i alla fall ett exempel.

Dagens repeatlista:
1. Joan Armatrading - The weakness in me
2. Sophie B Hawkins - As I lay me down
3. Maria McKee - Show me heaven
4. Carolina Wallin Peréz - Pärlor

Blandat med:
5. Flo Rida feat. Ke$ha - Right round
6. Eva Simons - Silly boy
7. Lupe Fiasco - Dumb it down
8. Ying Yang Twins - Badd remix

Och en vanlig Dagens på det.
kläder: svarta jeans, grå stickad tröja
ord: skat
mat: eh... fil?
dryck: kaffe latte med dig
önskan: vi tar det från början
tanke: det tomma där, det är bra, vi fyller det

Jag förväntar mig inte att ni ska förstå mig. Folk brukar inte göra det.

This I pray, that you will hold me dear

Skugga = Soltimma.

Och jag går promenad.

Please let me

Uh. Jag vet inte riktigt jag.

Klockan är inte ens kvart över sju än.
Det är kall risgrynsgröt till frukost.

Och morgonträning.

Men visst. Har ju säkert sovit fyra timmar i natt.

Party.

Men alligevel. En bra dag, ja?
Ja.

För allt vi drömde en gång

Den där låten som jag tipsade om lite tidigare. Den finns i en mycket bättre version. Alltså Joan Armatrading - The weakness in me. Den går på repeat här, kan man säga.

Jag blev lite glad när Jenny påminde mig om att det snart är första advent. Och om att om det inte var nog så kunde man dricka mångder av vin för att få guldkant på vardagen. Det är en bra vinkel på allt det gråa och kalla och jävliga tycker jag. Högsta betyg!

Jag laddade ju redan idag med gröt och allt. Det var det visst fler som gjorde. Kanske ska vi göra det till en sån där grej som alltid händer fredagen den trettonde?
Fredagen den trettonde idag säger du? Lite julkänsla på det, tack.

Och nu är det fredagkväll och vet ni vad det värsta med det är? Att jag ska upp klockan kvalme imorgon och träna handboll. Men sen blir det visst brunch och hygge och tydligen också en sjukt otippad middag lite senare.

Tror nog att dagen kan bli bra. Visst?

Som ett P.S.
I övrigt skulle man ju kunna tro att jag leker internationella veckan här, så jävla många språk som cirkulerar i min närhet.

N'est pas mal.

In the line-up, don't speak until we tell you to

Det regnar i Horsens. Verkligen en skräll. Hittills i november har vi haft tre soltimmar.

Jag tror faktiskt att jag hatar november, på riktigt. Det är mörkt hela tiden. Det är kallt hela tiden. Det är aslångt till våren hela tiden.

Är det nåt bra som någonsin hänt i november?

Anyway. Jag hade lite aggressioner jag skulle bli av med (dom flesta sedan matchen igår) så jag infann mig på den frivilliga träningen med Fys-Mikael idag.

Så nu är min kropp smadret. Love it!

Och på väg hem köpte jag risgrynsgrötsgrejer. Så nu låtsas jag att det är jul och att allt är bra.

Are you so strong or is the weakness in me?

Keisha White - The weakness in me.

No matter what you do, I will always be there

Vi förlorade. Och det var väl inte så himla bra det där. Delvis bra, javisst. Delvis inte alls bra. För många missade passningar, för mycket tvekan. Och det där med kontringsmålsättningen lyckades inte direkt svinbra idag, det gjorde den inte.

Och för mig då? Det är ju ändå min blogg det här.

Ok. Vi gör så här. Vi delar upp matchen i två delar.

Del ett är första halvlek.
Den var bra. Knorrade in första IGEN! Undrar vad oddsen är för att jag ska göra det även i nästa match? Kollar dom där jävla målvakterna inte på klipp eller? Snart borde dom lära sig. Sen gjorde jag ett mål till i en kontring och sen sköt jag stolpe ut en gång.
Och så lite på niometer, javisst. Och det gick också bra. Fick straff och några assist och sånt där ni vet.

Del två är andra halvlek.
Spelade bara första tio knappt, som nia, och det gick väl sådär. Sen var matchen slut och vi hade förlorat.

Bra sammanfattning?

Men oavsett förlust: mitt lag, det är ändå det bästaste. Jag hjärta dom.

Lite kaffe på det så

Här sitter jag och liksom laddar utan att göra så mycket.

I morse var jag inte så himla sugen på att spela, jag var faktiskt inte det. Men nu. Nu!

Bring on the game, folket!

Jag tror på en bra insats igen. (Ständigt denna optimism, jag vet.)
Jag tror på att HH kan få känna sig nöjda efter matchen. Och jag tror på att jag kommer kunna somna i natt.

Men vi får se. Jag är i alla fall redo. Eller klar, som man säger här i landet.

Jag har förresten svarat på era kommentarer från tidigare inlägg nu.

Och till Emma som skrev:

Hej!
Jag har läst lite om dig och i en artikel på eurosport om när du skadade ditt knä. Opererades du för din korsbandskada och är du helt rehabliterad nu? Eftersom du spelar i Danmark på hög nivå. :)

Tacksam för svar!

Svarar jag:

Hej!
Nu är det ganska exakt ett år sedan jag opererades för korsbandsskadan jag fick och jo, jag är rehabilierad och tillbaka för fullt!
Tycker till och med att jag är starkare, snabbare och bättre än innan skadan. Så skönt!
Om du vill kan du läsa massor om vad som hänt. Det är bara att klicka på kategorin "korsband" till höger, bredvid inläggen. :) Har du fler frågor, så shoot.

Det gäller naturligtvis även er andra. Har ni frågor, så ställ dom. Jag lovar att svara.

Lets get ready

Dagens känsla inför matchen.

Jag vet inte riktigt. Kan inte sätta ord på det. Men det skulle kunna gå bra. Nturligtvis kan det även gå åt helvete, för det kan det ju alltid. Men det skulle faktiskt också kunna gå bra.

Coach Claus säger på vår hemsida att vi ska hålla fokus på dom bra sakerna från dom senaste matcherna. Och att det har varit gött att se att fler spelare har visat att dom kan vara med och prestera.
Dessutom har vi en viss målsättning när det gäller antalet insläppta - och även gjorda - kontringsmål. Det gick i alla fall bra sist, mot FCK. Trots att vi förlorade.

Idag spelar vi mot Aalborg klockan 19.00. En hemmamatch, äntligen!

Det kanske inte var så längesen egentligen, men för mig känns det som det. I en perfekt värld hade vi spelat fyra matcher i veckan. Helst alla hemma, men det går ju inte. Jag borde nog varit hockeyspelare, för dom spelar väl matcher hela tiden? Jag gillar verkligen inte hockey, men själva matchandet lockar mig.

Träning är för mesar.

Jag återkommer snart. Och framför allt så tackar jag för dom tips på blogginlägg ni gav mig. Jag ska använda dom snart.

Nedräkning pågår

Nu är det bara nio dagar kvar tills jag ska till Göteborg. Eller i alla fall ungefär. Jag har inte riktigt bestämt mig för när jag drar än nämligen.

Men vi är lediga från den nittonde november till den trettionde.

Den sista helgen ska jag vara i Stockholm. Familjehygge alltså. Kanske åker jag upp några dagar tidigare än dom övriga i Göteborg till och med. Och kanske bor jag då i garaget ute i Värmdö. Där finns allt jag behöver. Värme, internet och kärlek från Ruth och Hilda. Jag tror det blir bra.

Innan dess: en vecka, två matcher, fem träningar. Och ett besök med övernattning på västkusten.

Men alltså, i landet från den tjugonde eller nåt. Sjukt bra.

But the obvious never felt closer

Ni vet ju att jag gillar mitt lag nu för tiden, eller hur?
Att jag nog aldrig har haft ett bättre lag än det här.

Det är verkligen så. Dom är så himla fina.

I övrigt fortsätter jag blogga astråkigt pyttelite. Jag vet inte vad jag ska skriva om heller. Förslag, har ni det? Nej, säkert inte.

Men alla andra är också tokiga

En morgonträning på gymmet, lite tvättade kläder och nu i soffan med sällskap av fröken Island. Vi ser film.

Gudarna måste vara tokiga. Har ni sett den?

Jag tror att den är en av anledningarna till att jag är som jag är. Lite konstig, alltså. Fast å andra sidan borde mina systrar vara lika underliga då, eftersom vi alla växt upp med filmen som en ständigt återkommande favorit. Och mina systrar är faktiskt ganska normala.

Det kanske bara är så att den har lagt grunden till min humor.

I alla fall så borde ni se den om ni inte gjort det. Om inte annat så för att förstå mig.