lördag 30 januari 2010

När jag går längs med havet

En lördag med morgonträning klockan åtta.

Det funkar bättre dagar som den här. När det är match imorgon och vi är redo för den och när en fin Sara på besök från Leipzigbubblan sover över på soffan och när jag vet att vi direkt efter träningen ska gå på stan och kolla saker och äta brunch och sedan dricka kaffe på soffan medan världens bästa Balić spelar sig i EM-final.

Dagar som den här är allting plötsligt fint igen. Idag var så väldigt fin.

Förresten var det rätt fint här om dagen med, för då sken solen och jag hörde fåglar som kvittrade som besatta.

Kanske betyder det att livet är på väg tillbaka igen?
Vi satsar på det, tycker jag.

Och som Marcus så snällt påpekade. "Verkar som du behöver denna:" skrev han. Och skickade med en Youtube-länk till när Monty Python sjunger Always look on the bright side of life. Humor!

Match imorgon ja. Odense, borta, klockan 15. Heja friskt är ni snälla.

Vi säger så.

Eller vänta. Vi säger också: En något schidzofren playlist. Varsågoda.

1. Andreas Grega - Ta vad du vill
2. Petter feat. Makeba Riddick - Get by (gammal, jag vet)
3. Dido - Paris
4. Staffan Hellstrand - Som brittisk pop (han med Fågel blå , om ni minns)
5. David Guetta feat. Makeba - If we ever
6. Petter - Fast för evigt
7. Joel Alme - No luck to give
8. One Republic - All the right moves
9. Andreas Grega - Alla utom jag
10. Joel Alme - If you got somebody waiting
11. Miss Li - I heard of a girl
12. Hästpojken - Medan vi faller
13. One Republic - All this time
14. Andreas Grega - Bättre för mig
15. Hästpojken - Jag förväntar mig ingenting
16. Lisa Ekdahl - The world keeps turning
17. Teddybears - Little stereo (jag sa ju att den var schidzofren)
18. Hästpojken - Från där jag ropar
19. 50 Cent & Eminem - Psycho
20. 50 Cent fest. Ne-Yo - Baby by me

Nu laddar vi.

tisdag 26 januari 2010

Ta vad du vill, gör det

Det är dagen efter match idag. Och när man spelar i ett jumbolag så är det inte alltid så fantastiskt kul. Som nu. Vi förlorade. Igen igen igen. Och det följdes av ännu en utskällning av tränaren.
Som det är nu är det väldigt många av våra unga spelare som plötsligt inte tror på sig själva alls. Dom faller, kan man säga. Trots mental träning och allt.

(Nåja, åsikterna om just den lämnar jag ännu en gång därhän, för det verkar vara det enda sättet att inte få skit på.)

Så jag antar att vi ska få prova på den lite mer positiva versionen av kritik från och med nu. Gärna det, säger jag.

Vi har ju match igen på söndag (mot Odense) och ska bara kämpa vidare. Vem vet, snart kanske vi får en poäng eller två.

Annars gäller:

Andreas Grega - Ta vad du vill

På repeat. Och på repeat igen. Och lite till.

Vad lyssnar ni på?

lördag 23 januari 2010

If you got somebody waiting

Ni får ursäkta min frånvaro, men jag har lite problem med motivationen förstår ni.

För mycket input från störande moment för att producera ord som håller just här, kanske.

Eller för många tankar om allt för mycket onödigt.


Men jag kommer igen, snart. Jag lovar.

I väntan på nästa inlägg, som säkert kommer alldeles strax kan ni lyssna på ett (för mig) nytt fynd. Joel Alme. Hans skiva heter Waiting for the bells och den är asbra. Men det visste ni nog redan.

Speciellt No luck to give är så himla fin.

lördag 16 januari 2010

Vi säger väl det då

Jag har besök i soffan.

Här är dom. Fina flickor. Hehe.

Another time then

Jaha. Ok. Vi förlorade.

Det var ju inte så jävla bra.
Men nu går vi vidare. Ja? Ja.

Nästa vecka är det en ny match. Först Esbjerg hemma och sen GOG borta. Fyra starka poäng att samla in.

Positivt är dock att Heid vann sin match hemma mot IVH. Det gillar jag.
Heja Heid, som vi brukar säga.

fredag 15 januari 2010

Jag kan om jag vill

För en vecka sedan hade vi vår första match efter VM-, jul- och nyårsuppehållet.

Vi förlorade. Trots att i alla fall jag var övertygad om att vi skulle vinna.

Imorgon, lördag, har vi vår andra. Match alltså. Och igen är jag säker på att vi kommer vinna. Javisst.

Jag är kanske av någon anledning dum som tror det, men det gör jag ändå.

Vi möter Århus den här gången. Århus är ett av dom lag som drabbats väldigt synbart av krisen. Det skrivs i tidningarna om deras brist på pengar. Dom kan inte betala sina spelare, och dom kan inte betala DHF (det danska handbollförbundet). Dom kan inte betala ett par andra klubbar som dom är skyldiga pengar sedan några tv-matcher och dom kan inte betala sin skatt.
På vissa håll sägs det att det inte ser så bra ut för Århus. Andra säger att dom visst kommer klara sig.

TV2 Sporten skriver om tre klubbar som dom helst vill stänga ute från serien, men nämner inte vilka. Fast den ena är ju Århus.
Och FCK's herrlag ska slås ihop med det nya storprojektet AG Håndbold. Och det har ju förstås fått Magnus Andersson att hamna utanför.

Andra klubbar vars spelare tvingats gå ner i lön är KIF Vejen och GOG/Odense. Även FCM /Ikast har hamnat lite tråkigt till och det innebär i det här fallet att klubben inte får skriva nya kontrakt. Fast dom fick ju Trine Troelsen att byta från just Århus till FCM i alla fall.

Inte vet jag, men det är inte direkt högkonjunktur på handbollsmarknaden för närvarande.

Om det nu var någon som trodde det.

söndag 10 januari 2010

The world keeps turning, we can't change its course

(Världens sämsta handbollsblogg beivsar ännu en gång sin oförträfflighet. Brist på inlägg och inget handbollsskvaller. Igen.)

Jag har haft besök av mamma och pappa. Det var så väldigt mysigt och bra. Nu är det tomt här, utan dom.

Men vi hittade en sjukt fin nyöppnad affär i Horsens.

Dom hade gamla saker. Möbler och burkar och skålar. Och gamla använda vykort.

Nu lyssnar jag på listan här, som förvisso inte direkt hjälper på tomheten, men som ändå är fin:

onsdag 6 januari 2010

Godnatt då

Vad som står allra högst upp på listan över det typiska danska?

Rågbrödet.

Jag lovar. Dom äter det till lunch, nästan alltid, och dom äter det till middag ibland. Vi får det i bussen på väg hem från match och dom packar det i sin matsäck.

Jag gillar det visserligen, men ibland går det till överdrift. Danskar jag känner skriver i sin statusrad på facebook och berättar att deras lilla bebis just ätit sin första smakbit av rågbröd. Och dom skriver att semestern var bra, men att dom saknade rågbrödet.


Lunchen på träningslägret vi just haft: rågbröd. Och här med leverpastej, remouladsås, tomat och rostad lök.

Och vad har vi i Sverige? Köttbullar? Nyponsoppa? Knäckebröd?

måndag 4 januari 2010

This world is only gonna break your heart

Följetång. Del två.

1. Chris Isaac - Wicked Game
Landet, ca 15 år gammal.

Det är en av dom där regniga somrarna. Vi var femton år, kanske. Eller där omkring.

Det var otrevligt att vara utomhus, i tretton grader och blöta droppar. Men några gånger badade vi ute på holmarna ändå. Mest för att det var som ett måste.

Och vi hade egentligen inget alls att göra, mer än att ha sommarlov och umgås med alla dom vi aldrig hörde av så fort familjernas bilar lämnat kusten och styrt hemåt strax innan hösten kom. Vi som var som bästisar på sommaren, år efter år, men inget däremellan. Vi som levde i en illusion av det perfekta livet, fem veckor varje år.

Men norrmannen i gruppen, han var lite äldre och hade egen våning i hans föräldrars hus. Så vi hängde där, i den inrökta källaren. Där den gråpälsade katten bodde under köksbordet och där den ilskna rottweilern vaktade ingången.

Det var bröderna och skåningen och norrmannen och jag. Som en av killarna.

- Vet ni att man blir hög av att röka muskotnöt, sa norrmannen plötsligt. Vi andra skakade på huvudet.
- Det är sant, fortsatte han.
Han var väldigt intresserad av allt som hade med droger att göra, men jag tvivlar på att han någonsin provat. Men anledningen till att han, dagen efter sin artonårsdag, drog iväg och gifte sig med tjejen han inte älskade och hade mindre än inget gemensamt med, var just intresset för det förbjudna. Ju fler som sa: gör det inte, desto bättre. Han var en sån som hoppade av bilen i fart om man sa åt honom att låta bli.

- Äh, lägg av, sa skåningen och såg världsvan ut. Det blir man inte alls.
Och så hamnade dom i ännu en diskussion om vad som stämde och inte. Den äldre av bröderna, som satt lite obekvämt på en stol i ena hörnet av rummet suckade bara. Han höll med skåningen med hade lärt sig att bara hålla tyst. För hos norrmannen var det svårt att få sin åsikt förstådd. Själv satt jag mest och lyssnade, för jag hade ingen aning om man kunde bli hög av att söka muskotnöt eller inte. Men jag litade mer på skåningen än på norrmannen. Han gick ju natur och dom visste nästan allt.

- Jag står inte ut med det här längre, sa den äldre brorsan och lämnade sin obekväma stol, gick förbi katten i köket och fortsatte ut i sommarregnet. Lillebrorsan flinade bara, på ett sånt där typiskt lillabrorsasätt och stannade kvar med oss andra. Skåningen och norrmannen slutade diskutera av bara farten och tryckte in en vhs i videon istället. Wild at heart. För kanske femte gången på två veckor.

Och sen, när det sedan länge blivit natt och regnet hade slutat falla följde skåningen mig hem och sa god natt.

We can do whatever

Anonym skrev: Kanske den sämsta handbollsbloggen av alla. Bra musikttips och fina bilder dock.

En annan anonym svarade: Som handbollsblogg- alltså analyser, spelare, rykten i handbollsvärlden så är det nog inte så mycket med Annikas blogg- kan hålla med. Åtminstone under senare tid.
Men... Här nedan är hennes målsättning till varför hon bloggar, hämtat ur hennes egen blogg i första inlägget. Och det är nåt annat det:


"...jag skulle använda den här bloggen då och då. För att försöka beskriva mitt liv som professionell handbollsspelare i Danmark.

När jag var yngre så hade jag inte dom stora drömmarna om att komma till proffslivet. Jag hade förmodligen andra mål i livet, även om jag inte minns dom nu. Handboll har alltid funnits, men inte särskilt länge på högre nivå än att den går att kombinera med alla andra saker som kan vara viktiga i livet. Men helt plötsligt så fanns den bara där, drömmen om handbollslivet."



Den första Anonym har alldeles rätt. Detta är den sämsta handbollsbloggen av alla.

Då är det ju tur att all läsning är valfri, att krysset till höger kan klickas på och att anonyma åsikter är löjliga.

Gott nytt år.