fredag 29 augusti 2008

Några bilder, ok

Maskotarna i OS-byn. Dom stod och hängde på väg till matsalen.

Våra hus i byn. Och fina blommor överallt.


Utanför matsalen, precis i början av vår vistelse i byn. Få människor där då.


Ensam hemma, när hände det sist?

Här sitter jag i mitt vardagsrum, med datorn på bordet. På TV4 visar dom friidrott och jag får lite OS-flashback. I mitt nästa liv ska jag bli friidrottare tror jag. Längdhopp kanske. Eller hundra meter. Det verkar coolt.

Annars gör jag inte så mycket mer än försöker packa upp mina oerhört välfyllda väskor. Inser dock att jag måste skänka bort ett gäng gammal skit för att få plats med allt det nya, fina. Jag leker lite med min nya kamera med. En väldigt fin och riktig. Använde just teleobjektivet för att fotografera grannernas katter som bråkade på gården. Intressant, I tell you.

Var nere och tittade på träningen förut. Har haft feber sedan vi lämnade Peking nu, men idag släppte den lite. Imorgon träningsmatch mot Ikast och kanske är jag med och värmer upp för att känna på det. Snart börjar ju serien! Snart Slagelse hemma. Denna spänning.

Tackade tidigare ikväll nej till att följa med till IKEA. Det händer inte så ofta. Men med tanke på mängden saker som just nu tävlar om att synas mest runt omkring i hela min lägenhet så var det nog smart. IKEA finns ju kvar. Förhoppningsvis hinner jag under kvällen förflytta sakerna från golvet till hyllorna, från sängen till garderoben, från garderoben till sopsäcken. För det var ju det där med plats. Det finns ingen kvar. Vojne.

Imorgon är det i alla fall inplanerat ett besök på Horsens årliga Medeltidsfestival. Första gången sedan jag flyttade hit som jag faktiskt har möjlighet att se den. Den krockar alltid med diverse cuper. Det blir kul tror jag.

I övrigt dricker jag te och försöker låta bli att hosta så mycket.
Och så saknar jag mina vänner från OS. Samtliga.

Trettiotre

Jag hittade en lista, så för att roa er en smula fyllde jag i den. Svaret får bara bestå av ett ord.

1. Var är din mobiltelefon?
Bredvid
2. Var är din (o-)äkta hälft?
Frånvarande.
3. Ditt hår?
Blonderat.
4. Din mamma?
Konstnär.
5. Din pappa?
Doktor.
6. Det bästa du vet?
Drömmarna.
7. Din dröm inatt?
Olympisk.
8. Din dröm/ditt mål?
Lyckan.
9. Rummet du är i?
Vardagsrummet.
10. Din hobby?
Handboll.
11. Din skräck?
Besvikelsen.
12. Var vill du vara om 6 år?
Rätt.
13. Var var du igår kväll?
Hemma.
14. Vad du inte är?
Feg.
15. En sak du önskar dig?
Framtidsspegel.
16. Var du växte upp?
Väster.
17. Favoritmat?
Lasagne.
18. Ditt liv?
Otroligt.
19. Det sista du gjorde?
Fotograferades.
20. Dina kläder?
Jeans.
21. Din TV?
TV4.
22. Ditt/dina husdjur?
Oliver.
23. Din dator?
Guldklimp.
24. Ditt humör?
Positiv.
25. Saknar någon?
Alltid.
26. Din bil?
Silvrig.
27. Något du inte har på dig?
Foppatofflor.
28. Favoritaffär?
SilkMarket.
29. Din sommar?
Handbollig.
30. Älskar någon?
Många!
31. Favoritfärg?
Blandat.
32. När skrattade du senast?
Nyligen.
33. När grät du senast?
Längesen.

Jag har inte glömt er

Jag är hemma igen. I Danmark alltså.
Konstigt tomt, men också bra. Min lägenhet är fin och mina lagkompisar snälla.

Dom sista dagarna i OS-byn hann jag inte ens kolla mail. Det hände så mycket att jag fick prioritera annat än tid framför datorn. Ska försöka uppdatera er nu istället. Under dom närmsta dagarna i alla fall.

Lämnade Peking på eftermiddagen och var framme nio timmar senare. Men då var det ännu inte mer än lite kväll här i Norden. Packningen tog tid på sig så vi som skulle vidare från Arlanda till Göteborg missade anslutningsplanet och fick vänta ytterligare två timmar. Väldigt trötta, klockan tio på kvällen lokal tid, fyra på morgonen OS-tid vandrade vi till slut ur flygplanet på Landvetter. Hela familjen kom och mötte. Dom kastade konfetti över hela mig och hängde blommor runt halsen. Lite som att ta studenten antar jag. Glad över att se dom!

På samma gång som det kändes som om jag varit borta i ett år, var det också som om det bara varit någon vecka. Det har gått så fort, men så mycket har hänt.

Att vara med på ett OS är lätt och absolut det BÄSTA som någonsin hänt mig! Jag tror inte att det går att förklara, eller att förstå. Foton hjälper lite, men det är ändå inte nog. Känslan som var där, lyckan över att bara finnas där, just då, är så svår att sätta ord till.

Just nu lever jag i någon form av parallellverklighet, där jag drömmer om OS-byn på nätterna och vaknar på morgonen, förvirrad och utan att förstå var jag är. Men det känns inte dumt att inte vara kvar heller. Jag inser ju att det bara var en period, att OS är det som är den parallella verkligheten. Det är det här, i Danmark, som är det riktiga nu.

Fantastiskt lycklig och tacksam för att ha fått varit med.
Jag återkommer med mer.

torsdag 21 augusti 2008

Vi säger:

Förlåt. Vi är väldigt besvikna.

Nu måste vi ladda om och hoppas att ni fortfarande tror på oss trots den dåliga insatsen mot Kina idag.


Fast idag är det min födelsedag och jag har blivit firad hela dagen. Kanske inte just under matchen då, men annars. Nu är jag med i trettioklubben. Hurra för mig!

Och till er som undrade om det är några fler i laget som bloggar: Nej tyvärr. Ni får hålla till godo med den här.

onsdag 20 augusti 2008

Nu tar vi Kina på vår väg mot femteplatsen

Klockan på SOK-datorn i vårt hus visar på 09.13. Sex timmar efter oss. Vi har redan varit och hämtat ut nya snygga glasögon och hängt en stund på marknaden.

Jag shoppar som om jag aldrig har sett en affär förut. Kanske ingen chock visserligen. Fyller min ena resväska med bara nya saker. Väskan är stor och sakerna fina. Dessutom billiga. Made in China, på riktigt liksom.

Senare idag ska vi ha möte i några timmar. Taktik. Vi måste gå igenom Kina och vad dom står för när det gäller handboll.

För drygt tre år sedan var vi i Cheb och spelade turnering. Min första någonsin. Vår första motståndare: Kina. Då hade jag varit nervös sedan Peppe ringde i februari så när matchen äntligen kom och jag fick hoppa in efter ett antal minuters spel, så hade all nervositet lagt sig. Det var ju bara en match som alla andra. Dock i gulblå kläder. Jag gjorde några mål tror jag och fick fortsatt förtroende. Tur var väl det, för nu är jag i OS. Fortfarande inte nervös.

Vila och lite bok står på schemat nu. Och att börja tänka på Kina.

tisdag 19 augusti 2008

Det var den dagen, snart kommer det en ny

Tja.

Medioker insats kanske, eller vad ska jag saga.
Sagan om medaljerna tog slut har. I alla fall for var del.
Men vi deppar ju inte, naturligtvis. Vi inser ju precis som alla sager och skriver att vi har varit bra i den har turneringen. Att vi har overraskat positivt. Men anda, det ar sa surt att forlora.

Vi gillar inte forluster!
Speciellt inte efter en mindre bra insats.

Sitter i internet lounge igen nu. Pratar med vanner pa msn, kollar lite pa facebook. Forsoker koppla bort handbollen for en stund. Men det gar valdigt sallan. Framfor allt efter en match. Men i mitt liv finns handbollen konstant narvarande.
Vi fick biljetter till friidrotten idag och var och sag hojdhoppsfinalen. Vi viftade allt vi kunde med vara flaggor och sjong: Stefan, Stefan, ge oss ett hopp! men det hjalpte inte mycket.

Och jag kan beratta for alla som inte vet att det ar helt sinnessjukt varmt i Peking! Framfor alt inne pa stadion. Sinnessjukt, I tell you!

Imorgon har vi ingen handboll alls. Underbart! Fritid och egen traning efter behag pa gym.
Ska nog fa en bra dag med lite fokus pa nasta match, mot Kina.

Nu tar vi femteplatsen, eller hur!

måndag 18 augusti 2008

Ännu en dag i OS-byn, bara åtta kvar

Jag har två länkar till er:

Första och andra.
Jag är inte orolig.

Norge imorgon, jag är inte orolig.

söndag 17 augusti 2008

Joråsåatt...

...nu är vi minsann i kvartsfinal! För sjutton! Det är så stort att jag inte ens kan fatta det själv, så jag förstår om ni inte hajar nåt alls.

Dessutom fick vi ledigt resten av dagen så dom flesta av oss shoppade ihjäl oss nästan. Och jag har köpt den fulaste hatten ever! Bara för att fira liksom. Och en kaffe på Starbucks. Perfect, if I may say so.

Men från och med imorgon laddar vi inför matchen mot Norge. Och vi tror fortfarande på oss.

Just idag är vi bäst, för vi har skickat hem både Tyskland och Brasilien.
Just idag är vi faktiskt både bäst och svincoola.

Fast nu ska jag sova. Klockan är mycket.

lördag 16 augusti 2008

Bara några timmar kvar nu!

Nu är det kvällen före drabbningen. Kvällen innan vi vet hur bra vi är just imorgon. Vi är inte nervösa, å nej, men taggade som fan och med en vilja av stål. Och den tänker vi använda hela matchen imorgon förmiddag. Vi kommer aldrig ge upp, aldrig sluta kämpa, det kan jag lova.
Det lyser ur våra ögon och man kan lätt se hur mycket vi vill det här. Och snacka om en nu-eller-aldrig-situation! Vi har bestämt oss för nu, ok.

Alarmet (just nu med Jason Mraz - I'm yours som melodi) ställer vi innan vi går och lägger oss på 05.15 (men anytime innan 06 är ok). Den kvartslånga promenaden till matsalen för frukost ska enligt order göras något längre just imorgon. För att vi ska komma igång. Och snabba kolhydrater står på menyn. O ja.

Visst hade det varit kul om vi slog till imorgon och överraskade hela världen genom att ta en plats i kvarten. Läste just en omröstning i en av dom där kvällstidningarna där frågan var huruvida vi skulle ta oss till just kvarten. Ja eller nej. Ja hade den absolut största skaran anhängare. Jo men.

Mitt eget deltagande i dagens träningspass har varit skral. Imorse sov jag mig igenom löp och styrka, men vaknade något mer alert och satt vid sidan av under handbollspasset. Nu känner jag mig betydligt mycket bättre. Inget mer ont i halsen, bara hosta. Men imorgon kommer jag var så jävla fit for fight att jag aldrig någonsin har varit mer beredd i hela mitt liv, tro mig! Jag skiter i om jag inte får spela alls eller om jag är totalt värdelös, vi ska bara vinna!

Håll alla tummar, tänk snälla tankar och ställ klockorna på mitt i natten, för nu ska vi kämpa för hela svenska folket!

En dag utan träning, minns inte när det hände sist

Sjuk nu, får inte träna idag alls. Nåt med luftrören. Sov på hotellrummet när dom andra löpte lite och tränade på gymmet. Vaknade något senare av ett gäng handbollsspelare som satt utanför min dörr och skrek. Det var nåt med andra sporter och att gå vidare eller inte gå vidare. Simning tror jag och lite friidrott.

Nåja, nu är jag vaken i alla fall och ska hänga med dom andra via tvätteriet till matsalen. Kanske även en tur till souvenirshoppen (där jag ännu inte fått handlat nåt).

Sen är det möte tjugo i två och iväg till träningen kvart över.
Förresten, jag glömde berätta nåt igår: Solen sken från KLARblå himmel! Pekings styrande måste ha skickat upp lite sprängmedel för att få bort allt det dimmiga och gråa för en gångs skull. Även idag är det sol och fint. Borde sitta ute och jobba på brännan som ju har försvunnit helt under våra fjorton dagar i OS-byn. Ett gäng blekfisar är vi numera.

Men vad gör det när vi vinner mot Tyskland och laddar för dito mot Brasilien. Nada, niente, nichts, mina vänner, inte nåt alls!

fredag 15 augusti 2008

One step closer!

Oj oj oj! Vilken match va! Shit vad spannande, aven for oss! Synd Tyskland, men det galler att vara bast nar det galler. Och vilken publik som fanns pa plats! Helt underbara! TACK!

Nu kor vi pa. Brasilien nasta.

Ar sa javla trott, forkylningen har inte direkt blivit battre efter matchen. Fast har bedovat halsen bra med ett gang Bafucin. Men ikvall blir det tidigt i sang. Ska tydligen vanja oss redan imorgon med att ga upp i ottan, precis som nar vi ska mota Brasilien. Fem pa morgonen. Kan inte riktigt forsta vad det ska vara positivt for, men det ar bara att folja reglerna. Five it is. Vi klarar det, vi klarar allt.

Men fasiken vad glada vi ar! Hangde lange i matsalen med plats for femtusen personer och firade med kaffe och muffins fran McD. Vara motstandare daremot, lamnade snabbt efter maten.
Kanske skriver igen lite senare, maste upp pa rummet och kurera mig en stund nu. Lasa bok blir det nog. Har precis last ut en underbart fantastisk: Moa Hermansson (tror jag hon hette...) Allt ar bara bra, tack. Las den!

Och igen, tack for stodet. Bade har i bloggen, pa andra stallen pa natet och pa sms. Ni ar underbara!

torsdag 14 augusti 2008

Yes, we go on and on and on

Och vad ska jag skriva idag da? Kanner mig trott. Ar forkyld som sjutton med ont i halsen och kroppen, men traningen gick BRA! Jag hoppas att somnen hjalper mig lite med det ofriska och gor mig fit for fight imorgon.

Jag kanner att vi ar pa g nu, att det ar var tur. Satan vad jag kanner det! Tyskarna ar radda for oss, det vet vi. Och vi ar inte radda for dom. Nix pix.

Har precis pratat lite med folk darhemma via Skype. I love Skype! Sitter aterigen i internet lounge inne i OS-byn. Och det kryllar av folk fran hela varlden. Det finns inget coolare och idag har jag bytt in med bade Hong kong, Nigeria, Jamaica och USA. Och sa har jag dejt med tva kubaner for ytterligare pinbyte imorgon kvall. Imorgon kvall klockan nio vid tvatteriet. Det kommer bli kanon. Pins kvar pa onskelistan: Sydafrika, Australien och lite annat coolt.

Kort inlagg idag, maste dra nnan dom slanger ut mig harifran. Min tid framfor datorn har snart lopt ut. Men fortsatt skriva bra inlagg till mig! Ni ar sa positiva och smarta och ger mig energi!

onsdag 13 augusti 2008

Ok, nu vet vi hur det kanns, ombytta roller fran och med nu, tack!

Tillbaka pa datorn utan prickar. Tillbaka i OS-byn efter annu en forlust.
Det kanns tungt, givetvis, men sa klart inte hopplost. Tva matcher kvar, tva vinster eller? Jag tror pa det, och alla andra har med. Vi tror pa oss. Tycker vi kampar pa bra som fan, men inte far nat for det. Snart maste det ju vara var tur. Jag sager: var tur kommer mot Tyskland i overmorgon. Och sen tar vi Brasilien i bara farten.

Ganska handelselos dag i ovrigt. Kanske nagra fnurror pa traden mellan spelare och ledare efter dagens match, men det ar ju sa det blir ibland. Nu nar vi ska ga och sova om ungefar fem sekunder och vi precis har varit och kollat pa Tyskland - Ungern ar alla vanner igen. Bra sa.

Sms:ar med min familj som lunchar ihop och packar upp vaskor efter en lang sommar pa landet.
Sms:ar med vanner i olika delar av varlden. Dom tror ocksa pa oss och pa mig och det ar sa skont att veta.
Far sms med en redogorelse av vad mina gulliga och underbara syskonbarn sager nar dom kollar pa matcherna: Dar e hon! Anija dricker! Vinner dom? Hon ar svettig...

Och alla meddelanden fran okanda manniskor! Det ar ju helt underbart att alla ar sa positiva och snalla. Borde spela OS oftare.

Imorgon ar det lopning och handboll. Vet inget mer. Maste inte veta nagot mer heller. Men under natten blir vara USB-stick annu en gang laddade med den farskaste informationen om det nyaste landet. Tyskland. Vi gor oss beredda.

Sov gott, har i Peking ar det natten nu.

tisdag 12 augusti 2008

Jodå, det var la gött

Trots sent sänggående igår kväll (halv två eller så) masade vi oss upp i ottan för att bege oss till Himmelska fridens torg och Den förbjudna staden på förmiddagen. Så nu har vi sett det. På själva torget var det dock mest vi som blev turistattraktionen när en hel svärm med kineser bad om att få ta kort tillsammans med oss. Herre gud, stora OS-stjärnor på deras egna torg! Eller nåt.
Så vi tog kort på dom för att dom ville ta kort på oss och sen fick vi fly ner under jord och in i Den förbjudna staden istället. Där var inte folk fullt så på, men dom hejade glatt när vi gick förbi. Vissa ropade till och med Heja Sverige! fast utan att dom ens var svenskar själva. En konstig men rolig upplevelse!

För att prata lite handboll då. En annan match än sist kan man väl säga. Känner oss inte nöjda - det gör man väl sällan efter en förlust - men dock mycket mer tillfreds än efter matchen mot Ungern.
Vi visade att vi att kan slåss, att vi kan kämpa. Och vi stod upp som ett lag, där alla betydde lika mycket. Vi visade glädje.

Vi kan om vi vill.
Även jag, uppenbarligen. Det var ju det jag visste. Coachen med tydligen, eftersom jag fick fortsatt förtroende. Tack för det.

Nu laddar vi våra USB-minnen igen, med Korea den här gången. Vi ska försöka få koll på den så kallade "bisvärmshandbollen". Det ska nog gå, eller vad tror ni?
Minns ni att vi mötte Sydkorea i Stockholm, både i Märsta och Nacka? Minns ni att vi då vann en match? Petitetsser då att dom inte hade med sina tre bästa spelare. Nej men på riktigt - det är bra att ha mött ett lag några gånger innan. För att Sydkorea kommer komma med ett jävla tempo och sjukt bra passningsspel är det nog ingen som har missat. Frågan är väl om vi kommer vara beredda på det. Men med dom förutsättningar vi har här: klipp, teorigenomgång, kunskap och inside information ska vi nog klara av det. I alla fall om vi kommer lika laddade och peppade och redo som mot Ryssland.

Allihop nu: Alla vi som älskar Sverige klappar nu!

söndag 10 augusti 2008

Om vi inte regnar bort innan dess så blir det match imorgon

Helt plötsligt gick hela dagen på nästan ingenting. Lite löpa, lite vila, lite lunch, lite spana atleter i matsalen. Och då blev det alltför stressat för att hinna med en utflykt. Dessutom har det regnat skyfall hela eftermiddagen. Det blev alltså häng i OS-byn hela dagen. Inget illa i och för sig.

Jag och min rumskompis placerade oss i air conditon-kylan på dom hårda sängarna i rummet och somnade genast. Funderade sen nästan på att sjukanmäla oss till kvällens träning på grund av trötthet, men tog oss givetvis i kragen och hoppade glatt iväg till taktiken.

Vi har glömt det mesta om Ungern nu och lär oss allt istället allt om Ryssland. Precis allt. Våra USB-minnen har laddats upp med ungefär 2 gb fakta om laget vi ska möta. Spelare för spelare, spelval efter spelval. Straffskyttar, kanter, niometare. Det finns inget vi saknar information om. Vi är givetvis laddade och suktar efter revanch. Både sedan sist vi möttes (EM i Sverige 2006, slutresultat 15-30). Själv var jag inte med sist. Vänsterhandens ringfinger hoppade ur led i matchen innan, mot Ukraina så jag tvingades stå över. Så nu ser jag verkligen fram emot att möta dom. Även om jag är lite rädd för deras tränare. Det är nog tur att jag inte gått den där planerade kursen i ryska än. Har inte jättelust att få ta del av hans ordval till sina spelare under match.

Nu är det i alla fall läggdags, klockan är tjugo i tolv. Dagarna går så fort här. Vi gör hela tiden saker och bara att gå fram och tillbaka till maten tar en halvtimma. Det blir många och långa sträckor i SOK-flip flops varje dag. Men idag var det lugnt. Helt utan stress eller många mötestider. Det behövs också ibland, lite tid att bara vara. Inte själv naturligtvis, vi är ju ett lag och sådana håller ihop i vått och torrt. Men att bara vara och göra inget speciellt är skönt emellanåt.

Vi laddar i alla fall till matchen imorgon och trot på oss själva och att vi kan klara det. Hoppas ni också gör det! Håll alla era tummar och ge oss era braiga tankar så ska vi försöka klara resten.

Sveriges hus i OS-byn, söndag morgon 09:40

Dagen efter i OS-byn. Och tack för era snälla kommentarer!

Vi fick lite sovmorgon och har nyss ätit frukost och lämnat tvätten. Tvätteriet är förmodligen det rörigaste stället här. Det tar alltid svinlång tid för personalen att hitta det man lämnat in. Just idag låg mitt nere i källaren. Men dom är alltid väldigt trevliga och rabblar sina inlärda fraser: you're welcome, have a nice day!. Alla OS-deltagare har fått två tvättpåsar var. En för mörk tvätt och en för ljus. Inom tolv timmar från det att man lämnat in den kan man hämta den. Något krympt, men ganska ren. Tvätteriet är dessutom en utmärkt plats för både fotografering av ryggar (ni vet, vi samlar på de olika ländernas ryggtavlor) och byte av pins. Är stolt över min nya från Israel!

Har dessutom lyckats lokalisera en dator med å, ä och ö. Fanns precis här i huset där vi bor. Ofta upptagen visserligen, men inte just nu. Synd att varenda människa jag känner i Sverige verkar ligga och sova och vara offline på msn nu när jag äntligen kunde logga in.

Snart är det dags för löp och gym och sedan gemensam lunch med hela gruppen.

Vi hade högtflygande planer om att besöka Himmelska Fridens Torg och Den Förbjudna Staden idag, men med tanke på att det helt plötsligt regnade imorse (och fortfarande gör det) så blir det kanske något annat istället. Silk Market igen kanske. Fast det är klart, vi har ju alla fått varsitt snyggt paraply med OS-maskoten på. Det är ju ett alternativ till tak. Är faktiskt inte på shoppinghumör av någon konstig anledning.

Vi får se hur det blir. Nu ska jag spurta iväg till löparbanan. Ciao.

lördag 9 augusti 2008

Jag tar nya tag och slutar sura nu

Ja, vad ska jag saga.
Det var val kanske inte den starten vi hoppats pa! Jag antar att det bara kan bli battre fran och med nu. Ryssland nasta match. Allt att vinna.
Nu ar OS-premiaren gjord.

Ar givetvis grymt javla besviken over min egen insats, men det var ju inte bara jag som missade. Jag vet ju att jag kan battre och ar inte orolig for kommande matcher, men sur och irriterad over prestationen idag. Kara coach talade dessutom om for mig att jag istallet borde spela vidare bollen och inte skjuta sjalv eftersom jag uppenbarligen inte kunde. Det gjorde mig i alla fall aggressiv nog for att satta bolhelvetet i mal pa de sista tva skotten.

Men daligt av mig, jag kan battre och borde visa det.

Kvallen ar fri fram till halv tio, da har vi mote och matchgenomgang. Finns antaligen mycket att saga. Tror inte feedbacken till mig kommer bli speciellt positiv.

Sitter pa internetcafeet i international zone nu. Funderar pa att ga in en svang i souvenirshoppen ocksa. OS ar ju anda OS och finns det sota gosedjur att kopa sa ska man val?

Maste anda, igen, papeka hur javla coolt det ar att vara har! Allt.
Det blir givetvis lite mindre coolt just efter en match som den idag, men anda. Alla sager hela tiden at oss att inte glomma att ha kul och att njuta av det. Och kanske maste jag ibland paminna mig sjalv om att det ar just det som ar viktigt. For det kan vara latt att glomma att det ar en lek. Ett spel. Pa danska sager man ju OL som i Olympiska Lekarna och det ar faktiskt inte sa dumt. OS javisst, men anda ett spel, en lek, roligt.
Kanske maste jag aven paminna mig sjalv om att jag ar har darfor att jag ar duktig. Ibland kan aven det vara svart att komma ihag att tanka pa.

Varje dag i min personliga dagbok pa hotellrummet skriver jag upp tre ord som ska galla for dagen darpa. Ett av idags ord var: njuta. Det ar latt att glomma da och da.

Sa mitt nasta mission blir att lara mig fanga dagen och att strunta i all skit som media skriver. Eller sager med, for den delen. En dag ar det sa latt att hylla och en annan lika latt att saga.

Men sant ar livet media, man kan inte lyckas jamt.
I Kina ar det speciellt svart att lyckas skriva bokstaver som har nagon form av prickar pa toppen. Totalt omojligt. Ryssland pa mandag ar inte alls lika omojligt. Lite fler lagen i mal sa ar det en piece of cake.

fredag 8 augusti 2008

Snart, snart, snart ar det dags, ni maste heja som fan!

Blev just uppringd pa mitt kinesiska kontantkort. Personen i andra anden pratade inte svenska, utan kinesiska. Och han slutade aldrig! Jag hann bara saga "halla" och sen malde han pa i flera minuter. Det lat som han skallde, men det gor det ofta har. Till slut lyckades jag flika in ett "you have to speak english" varpa mannen i luren kontrade med ett ljud som skulle kunna betyda "va?". Jag provade samma fras igen. Han borjade genast skalla pa kinesiska igen. Jag var tvungen att lagga pa. Han kan ju inte ha fattat mycket.

I gardagens match mot Angola var forsta halvlek lika bra som andra var dalig. Vi tar helt enkelt med oss det positiva och fortanger det negativa. Det ar en bra taktik.

Nu ar det bara ett enda dygn kvar till forsta matchen. Har vantat sa lange, laddat och langtat. Och nu ar det antligen, antligen dags! Idag klockan fyra har vi matchgenomgang och efter det kommer allt att kannas riktigt nara och riktigt dags.

Men igar da. Orkade inte skriva innan laggdags och med tanke pa att det var fullt upp pa dagen och att jag sedan somnade redan kvart over nio ar det kanske inte sa konstigt. Ni som kanner mig vet nog att det inte ar speciellt vanligt forekommande att jag gar och lagger mig innan tolv eller ett. Men har ar inget som vanligt. Det har ar platsen for One World One Dream och har gor man lite som man vill. Och det ar klart, nar vi gar upp runt sextiden varje dag blir vi trotta tidigt!

Egentligen hande inte sa mycket igar nar jag tanker efter. Upp tidigt, loptraning och till gymmet. Vi gillar gym. Det ar dar alla spannande personer hanger. Sen var ju matchen mot Angola och annu en forlust. Sag det inte till nagon, men vi morkar! Vill helst inte vinna innan Ungern. Ni visste det va?

Naja, upp kvart i sex idag for frukost och direkt till traningen. 8-8.50. Fantastisk traningstid. Men solen star i alla fall hogt pa himlen redan da. Inte for att vi ser den i och for sig, det ar mest smog och moln i vagen. Fast idag till invigningen klockan 20 har dom lovat bla himmel. Sa dom sprangde just bort ett lager dis. More to come, I guess.

Invigningen ska vi dock inte ga pa. Klockan tre pa natten skulle dom som hangde med pa den vara tillbaka i huset. Det blir ju lite sent nar det ar match dagen efter. Vi hinner faktiskt inte ens se Sveriges intag pa tv, for vi ska ga och lagga oss. Far val spela in.

Match IMORGON! Jag dor av spanning!

onsdag 6 augusti 2008

We climb walls, we conquer the world!

Guiden pa vag till The Great Wall larde oss nyttiga fraser pa kinesiska som "ge mig ett battre pris" och "nej tack". Allt for att vi skulle kunna komma sa billigt undan som mojligt nar forsaljarna kastade sig over oss. Jag har givetvis glomt allt redan. Min hjarna fungerar inte nar det galler kinesiska fraser. Trots att jag faktiskt last det nagra manader pa gymnasiet (humanistisk linje erbjuder sa mycket spannande pa den fronten!). Under min sejour som kineswannabe hann jag nog lara mig ungefar 500 tecken. Det kravs 15 000 bara for att kunna lasa tidningen. Och dessutom har jag glomt alla jag nagonsin kant igen.

Muren var otroligt haftig! Vi var dock lata och hoppade over dom 1200 trappstegen for att bara komma upp. Linbanan kandes visserligen oerhort osaker (och gick med en valdig hojd over marken) men det gjorde inte sa mycket. Val dar uppe tittade vi med stora ogon ut over en fantastisk varld. Natur och mur i all oandlighet.
Pa vagen ner akte vi rodelbana och det var sjukt kul! Fort som attan i en liten platranna droppade vi ner en efter en medan media nojt filmade och fotade och skrev. Dom hade fatt lov att hanga med nar vi lekte turister en stund.

Efter att ha fatt stressa i oss en svang kinamat i matsalen efter utflykten drog samtliga ivag for ett kort pass i den riktiga arenan. 50 minuter handboll kan ibland vara alldeles lagom och vi fick en valdigt bra kansla i hallen. Den kandes skon, helt enkelt. Vi kommer nog trivas dar, eller vad tror ni?
Nu har vi ett par timmar ledigt innan nasta traning. Den gangen blir det tva timmar och pa annat stalle. Det ska vi nog klara.

Det kanns att det borjar dra ihop sig nu! Det ar bara nagra fa dagar kvar till den stora dagen, den forsta OS-matchen for oss. Nagonsin! Men det ar fortfarande svart att greppa.

Har inte fatt lagt upp den dar filmen pa djuret an, men det ska jag nog snart. Maste bara vila lite forst. Och trana. Och ata middag i den stora matsalen tillsammans med alla stjarnorna!

Mycket att sta i idag tydligen. Busy girl, I tell you!

tisdag 5 augusti 2008

Klockan staller vi pa kvart i sex, allt for sporten!

Det har kan ha varit en av dom langsta dagarna nagonsin.

Gick pa order upp redan klockan 06 for att stalla in kroppen pa tidig matchstart i framtiden. Spelade mot Rumanien och forlorade med nagra mal. Men det kandes anda bra! Lite finlir att slipa pa, givetvis. Vem hade trott nagot annat.

Ledig eftermiddag resulterade i ett, nagot langre an forst tankt, besok pa Silk Market. Om vi shoppade? Herre gud! Och prutade? Jag ar KUNG pa att pruta! Tio procent av priset, latt! Och alla ropade: "Hey lady! Come buy t-shirts!" eller vad det nu kunde tankas vara for vara som erbjods till "Very special price, just for you!". Blev lite latt sega i huvudet av allt skrikande, men kande oss nojda med skorden prylar som lag i plastpasarna pa vagen hem. Och just resan tillbaka till OS-byn blev snabbt till en taxiresa, uppdelad i tva, som varade nastan tva timmar. Och anda kom vi inte anda fram till byn. En timma forsent till motet ungefar. Oj.

Men den historien kan jag kanske ta en annan dag, for nu ar jag sa himla, himla trott.

Imorgon vantar uppstigning 05.35, frukost och resa till muren. Sen traning ganger tva. En i hallen vi ska spela i och en nagon annanstans.

Hade egentligen tankt publicera en liten film pa ett jadrigt konstigt djur som sitter overallt har, ser ut som en mobiltelefonstor spyfluga och later som ett mindre karnkraftverk, men det far bli en annan dag. Imorgon kanske, om jag far till tekniken.

Avslutade dagen idag med att bonda med bade Kongos och Madagaskars enda tavlande. En per land. Vi fotograferade givetvis! Och fortsatter vara missions: snacka med folk i matsalen och fotografera samtliga landers ryggtavlor (alltsa, dar dom har sitt lands marke pa kladerna).

Det gar valdigt bra! Och Ungern ar vi sakra pa att vi kan sla.

måndag 4 augusti 2008

Nu ar det natten i Beijing

Nyss hemkommen fran dagens middag. Buffen kanns annu relativt stor och med mycket att valja pa. Vi valjer pa asian, international och mediterainian food. Lyckan var stor vid dagens upptackt: sushi!

Var forsta OS-handbollstraning har vi nyss genomfort, sa nu behover vi inte fundera mer pa den. Vi finslipar vart spel infor matcherna och genrep sker imorgon, som sagt. Nu ar det laggdags, uppstigning klockan 6 imorgon bitti.

Varmen ar trots den sena timmen har (halv tio pa kvallen) tryckande men det kryllar av folk overallt.

Aventyret fortsatter!

Varmt som i en bastu, men vi klagar inte

Dag 2 i OS-byn. Inga problem med tidsomstallningen an i alla fall. Men varmen! Satan, vad varmt det ar! Det ar lite som att ga in i en bastu nar man gar ut.
Mulet (eller kanske mer avgasigt - den ligger i alla fall lagt och tjock) ute idag och air conditionen pa rummet gor det nastan lite kyligt. Men inte luras! Ute gar man helst i bikini eller inte alls. Fast det ar ju ute det ar roligast att vara. Vi spanar!

Tranade forsta passet pa gym idag. Och i eftermiddag blir det handbollsstraning i nastan tva timmar. Imorgon har dom utlovat traningsmatch mot Rumanien klockan elva pa formiddagen.

Fler och fler personer i byn nu. Halvblind som jag ar utan glasogon har jag annu inte lokaliserat nagra riktiga kandisar, men arligt talat inte om jag skulle kanna igen dom aven om jag sag dom. Ar sjukt dalig pa att kanna igen folk. Tur vissa andra i mitt lag (far ju enligt reglerna inte namna nagra som helst namn i den har oerhort viktiga OS-bloggen...) ar battre pa det!
I den stora matsalen som tar femtusen personer samtidigt ser vi dom langsta, bredaste och mest valtranade manniskorna vi nagonsin sett! Och nastan alla gar runt och skyltar med sin nationalitet pa ryggen. Och overallt star det volontararbetare fran Kina. Dom bugar och halsar och ar helt overtrevliga hela tiden. Dorrarna behover vi inte oppna sjalva.
I den lilla matsalen alldeles nara det svenska OS-huset spenderade vi gardagskvallen med te och yoghurt. Allt for att inte somna for tidigt!

I sjalva boendeomradet ar vi fria fran all press och media, men det finns en internationell zon, dar alla samlas. Det var dar jag satt igar och skrev. I mobilbutiken. Dar finns aven souvenirshop och annat sant. Och dar ar det shower varje kvall. Bara att ga omkring dar ar ett aventyr! Sa mycket att kolla in och sa mycket att lyssna pa. Har borjat med projektet att halsa pa alla vi gar forbi. Kanske nagot overdrivet, men anda. Dom flesta blir glada och skickar glada tillrop tillbaka.

Ovrigt: Den dar pastatt skadade spelaren i ett av dom lagen vi ska mota tidigast i turneringen spatserade relativt obehindrat omkring genom matsalen ikladd badtofflor.

söndag 3 augusti 2008

Nu ar vi har och vi aker inte harifran!

Jag sager bara: OS-byn! Storre an allt, jag menar ALLT!

Vill aldrig nagonsin aka harifran!
Mamma, pappa - jag stannar har, ar det ok?

Men seriost nu da. Vi har landat efter en lang flygtur utan jattemycket somn. Men det gick bra. Malet ar sa att saga nagot viktigare an resan den har gangen. Pressuppbadet som motte oss pa Pekings flygplats var stort. Vi ar viktiga har och det kanns konstigt. Men det ar som dom sager och som det star skrivet overallt i byn: Dream World 2008.
Det ar dar vi ar nu. I var dromvarld.

Var fyrtiogradiga dromvarld.

Klockan ar halv nio pa kvallen har, halv tre pa eftermiddagen i Sverige. Kanske har jag sovit tva timmar sedan igar morse. Vi vinglar omkring i OS-byn, tar in intryck och ler. Jattestort och hela tiden och forsoker samtidigt forsta var det ar vi faktiskt har hamnat. Stort.

Sitter i den lokala telefonbutiken och surfar i iskall air condition efter att ha inhandlat ett kinesiskt kontantkort och ska bara forsoka halla mig vaken en liten stund till. Sen far jag sova.

Men nu vet ni hur jag har det. Lovar att aterkomma snart igen!

lördag 2 augusti 2008

Nu jädrar!

Väskan är packad. Det är bara några få timmar kvar tills tåget tar delar av det svenska handbollslandslaget till Stockholm och Arlanda. Hoppas verkligen inte att jag glömt nåt viktigt!
Men handbollsskorna är ju med. I handbagaget till och med. Och knäskydden. Allt annat är oviktiga petitesser. Förutom kanske det svenska godiset. Check!

Men SOK, åka i vita linnebyxor? Vad tänkte ni på då? Lite skrynkligt kanske. Och det gäller dessutom att inte spilla. Stackars mig.

Ska försöka uppdatera bloggen under äventyret i Peking. Hoppas på fungerande internet i OS-byn nämligen. Dock finns det vissa regler för bloggning under deltagande i ett OS. Inga bilder på andra eller vad det nu var. Inga filmer. Inga foton från invigningen. Inga historier om andra utövare. Sånt där fånigt, som att nån skulle bry sig!
Ska kanske läsa igenom det där pappret igen.

Men frivillig text får antas vara ok. Så, finns det internet i mitt OS-hus, kommer min frivilliga text att läggas upp här.

Just det: intervju med mig på GP TV (Göteborgs Postens webb-tv) lär skulla finnas på webben från onsdag morgon 07.30. Adressen är något i stil med http://www.gp.se/.

Ha det bäst så länge!

fredag 1 augusti 2008

Nu, fast imorgon är jag på Arlanda

Min packlista är rätt lång.
Verkligen rätt lång.

Men shit, imorgon åker vi! Ofattbart, minst sagt.
Rutten: Göteborgs central, Stockholms central, Arlanda, Peking.

Beijing, make room for us!