Inlägg

Visar inlägg från september, 2007

Det regnar

Jag har hämtat mig från den tidiga uppstigningen nu. Var givetvis tvungen att sova ett par timmar på soffan, men nu är det full fart igen. Nåja, sitter visserligen fortfarande på soffan, men sover inte. Slagelse - FCK på TV2 och fika med stjärnan samtidigt. Blir inte mycket bättre. Vi spanar in Sara Erikssons nya frisyr och tänker lite på hur Slagelse spelar. It's us against them - tisdag. Ladda med wienerbröd, det säger jag bara. Det får man idag, för det är lööördag.

Uhh

Klockan är 07.20. Jag har varit vaken sedan 06.45. Det är lördag. Och morgonhandbollsträning. Jag är en b-människa. Det här känns inte alls bra. Allt jag försöker äta till frukost smakar papper. Jag vill sova!

Nu ska vi se...

Bild
Helt plötsligt kom det två elefanter gåendes på gågatan i Horsens. Dom stannade för att äta några bröd var. Jag tror minsann att det är en cirkus på besök i stan.

Inom parantes

Vi är verkligen bra ibland! Vi rockade sönder första halvlek (HH=15, Randers=9). Och sen då? Nja. Inte lika bra (dom kom ikapp och gick om). MEN det var starkt av oss (som börjar bli vana vid att leda stort efter första trettio och ändå förlora matchen) att kämpa oss tillbaka igen och få med ett poäng till Horsens. Fast om vi hade gett fan i att skjuta bort bollen snabbare än vinden (trots att det var vi som ledde och inte alls behövde stressa) under dom sista tre minuterna så hade vi kanske vunnit. Horsens=26, Randers=26. Dagens poängskörd: 1 hel.

Jag är ett barn

Nu är det ju så där kvällen innan match igen. Alltså, jag förstår inte hur jag kan vara som ett barn dagen innan julafton VARJE gång. Är det inte lite stört? Och träningen idag var så himla rolig. Ååå. Förresten, ni vet sån där kinesisk tejp som alla sjukgymnaster viftar med nu för tiden (det är sån som har roliga färger, typ rosa, svart eller blå), sån har jag på ryggen nu. Fyra svarta ränder. Och det är sån stor skillnad på hur det känns att stiga upp ur sängen på morgonen med tejpen på mot utan. Det gör inte ens pyttelite ont. Fascinerande!

Jo

Och så skulle jag vill säga hej till Flätan och hennes farsa. Ni är välkomna som sjutton!

Om ni inte visste det

Jag hjärta att vara högernia! Det är ta mig tusan det bästa som finns!

Och det var min dag

Jag har bestämt mig för att fastna i Idol-träsket i år. Det har ju precis börjat nu. Egentligen har jag alltid föraktat alla som säger att dom kollar på det och inte vill missa några avsnitt, men så den här gången tänkte jag att jag kunde ge det ett försök. Det kanske är hur bra som helst? Jag ska heja på han den snygga med långt hår. Trots att han såg lite kort ut. Västerås-stjärnan säger sig ha sett honom i ett tidigare avsnitt där han hade bakåtslickat hår i tofs och att det inte alls var läckert, så jag hoppas att han hela tiden ska ha utsläppt frisyr med fina lockar. Annars har min dag varit rätt händelserik (det är kanske därför ni läser den här bloggen - för att få veta hur jag lever mitt liv och inte om huruvida jag ska se på Idol eller inte, vad vet jag). 09.00 - 10.30 Styrketräning 10.30 - 12.00 Frukost och kaffe med Jessa 12.00 - 12.20 Besök hos fysen (man säger så här i Daaanmark när man pratar om sjukgymnasten) 12.20 - 12.30 Bilfärd från fysen till hemma 12.30 - 14.00 Tre

Det var ju så det var

Det bästa med att ha en räknare på sin sida är att jag kan se var besökarna kommer från när dom klickat sig fram till bloggen. Det är ju skitbra! Då kan jag se om dom har kommit hit via till exempel europamester.dk eller bkheid.se. Intressant! Att jag dessutom kan se vad besökarna har för ip-nummer är ibland ganska meningslöst och inte något jag brukar kolla särskilt noga på. Men det kan vara rätt kul att se att det finns läsare som jobbar på Skatteverket eller Ford eller bor i Jönköping. Och så ser jag ju också vem som kommenterar på vad. Skitbra, som sagt.

Linnéa has left the building

Jag rör mig mellan dom två lägren: svensk och dansk damhandboll . Folk frågar mig saker, rätt ofta faktiskt. Både från dansk och svensk sida. Och det är kul att bli tillfrågad, att kunna berätta om saker som inte alla känner till. Men på sistone har det varit ganska enkelspåriga frågor och oerhört många har handlat om flyttan mellan Svendborg och Skövde. Linnéas flytt alltså. Igår skrev jag ett matchreferat på damhandboll.nu, om matchen jag såg mellan BK Heid och Skövde HF. Efteråt fick jag frågan varför jag inte nämnde något om det allra viktigaste, Linnéa Torstenssons come back. Jag förstår inte hur en enda spelares vara eller inte vara kan överskugga alla andras prestatitioner. Hur kan man förvänta sig att jag ska kommentera att Linnéa var med på banan när jag inte kommenterar alla andra spelare? Hur viktigt är det att nämna att Linnéa spelade ungefär fyrtio minuter, gjorde två mål och slängde bort några bollar? Hade Linnéa varit grym så hade jag förmodligen haft med det i mitt refe

Nu är jag här

Jag ääälskar Göteborg! Och så har jag fått dagens dos av handboll. Heidhallen, BK Heid - Skövde HF, 21-22. Shit vad spännande det var! Och så många trevliga människor på läktaren. Det är då handboll är som allra bäst! Love it!

Enough is enough

Ok, nu lägger jag av med det här lipandet! Alltså, jag lipar ju inte i ordets egentliga göteborgska bemärkelse som är 'gråta', men jag lipar som i 'sura'. Och det lägger jag av med. Precis nu gör jag det. En förlust säger du? Äh, vem bryyyr sig!

Ät inte upp mitt hopp, tack

Det är som om en tomhet fyller hela mig. Nästan som en hopplöshet. Fast ändå inte, för tron på oss finns där fortfarande. Säsongen har ju inte mer än precis börjat. Det blir nog bra. Vi ska nog vinna matcher. Och blablablaaa! Vi måste ta reda på varför det går som det går. Eller kanske inte går alls. Vi har ett gäng frågetecken att göra om till utropstecken. Gärna igår.

Men alltså

Det går ju inte att sova efter nåt sånt här. Värdelöst. Ska läsa Leon Uris - Mittlapasset tills jag dör av utmattning.

Vad fan

Ibland är det skitkul det här. Och ibland är det ta mig fan inte det minsta kul. Återigen ledde vi en match. Femton tio i halvlek efter fantastiskt bra spel, både framåt och bakåt. Och vad händer sen? Vi väljer fel, gång på gång och har vi sett det förut? Jomenvisst. Igen och igen. Dagens poängskörd: Århus, två. Horsens, noll. På fredag är det jag som förflyttar mig till Göteborg för att hälsa på gänget. Här kan jag ju inte stanna och gräva ner mig.

Helt plötsligt bara

Vänta lite nu. Det är tisdag kväll, eller hur? Imorgon. Smäller. Det.

Hänger ni med eller?

Det är så spännande det här med handboll. Att det är säsongsdags nu igen. Eller vad säger ni? Hela sommarmånaderna (bara samlingsnamnet på dom var ju i och för sig ett hån i år) är det liksom något som saknas. Det är som om en tomhet kommer och lägger sig och gnager längst inne i mitt medvetande. Men nu är det dags igen. Livet återvänder. Välkommen underbara liv! Om jag fick önska mig en superkraft så hade jag helt klart valt att ha kraften att kunna förflytta mig långa sträckor på überkort tid. Typ: Horsens - Göteborg på fem sekunder. Då hade jag åkt runt runt hela tiden och bara sett på matcher och druckit kaffe i olika hallar. Förmodligen hade det även blivit en och annan helg i New York, men det är ju en helt annan sak. Och nu när den svenska elitserien är igång så har jag ju precis som alla andra mina egna favoritlag. Det vore ju konstigt annars. Och precis som alla andra har jag åsikter om vad och hur och varför. Till exempel så gillade jag att BK Heid vann över Kungälv i seriepr

Inte drunknat än

Oj, inte ett enda inlägg på hela dagen! Om man inte räknar det jag skrev sent igår natt innan jag gick och la mig. Och det gör man ju inte. Ibland får jag frågan vad som, förutom handbollen, är det bästa med mitt nya land Danmark. Och jag säger alltid olika saker. Öppenheten, känslan av sydeuropa, designen. Men jag glömmer alltid att hylla den danska filmkonsten. Den är underbar! Under styrning av en regissör och ett manus förvandlas danskarna till riktiga underhållare. Den eneste ene, Italienska för nybörjare, Idioterna, Festen, Nynne. Kan nästan inte ens minnas att jag någonsin sett en dålig dansk film. Och idag placerade sig ytterligare en på listan: Okay. Med Paprika Steen. Se den, det säger jag bara! Jag tror att Paprika är min nya gud. Från och med nu ska jag bara gå omkring i danska designkläder och se danska filmer. Eller vänta, är H&M danskt? Minsann inte.

Du å jag i poolen

Det är fritt från handbollen imorgon. Minsann. Styrkepasset på gymmet är ändrat från obligatoriskt till frivilligt (det blir löpning istället har jag och stjärnan från Västerås bestämt) och kvällens bollpass har förvandlats till en timma i en pool tillsammans med en instruktör som vanligtvis tränar pensionärer. Vi hade det för ett tag sen med och plaskade omkring där ett tag utan att det egentligen hände så mycket. Vi fick flytpuffliknande saker på fötterna (som faktiskt var ganska roliga) och en jättestor lång skumkorv i någon skrikande neonfärg att göra övningar med. Det var inte så jobbigt. Instruktören frågade flera gånger om det var jobbigt och tungt. Vi sa alltid nej. Men till slut så verkade hon så ledsen för att det inte var lika ansträngande för oss som för hennes vanliga pensionärsgrupper så vi sa ja. Ja, det är jättejobbigt. Shit, vad svårt det är att hoppa över den här neonfärgade skumkorven under vattnet! Sen gick vi och satte oss i bubbelpoolen. Det var det jobbigaste, fö

Jag måste bara säga:

Gud, vad livet känns mycket lättare efter en seger! Sitter liksom bara här på soffan och är nöjd. Pressen är borta. I alla fall för stunden. Jag borde nog fira med en öl. Bor ju trots allt i Danmark.

Jodåsåatt...

Horsens - Two points. Le Horsens - Deux point. Fantastiskt! Vi avancerar genast från plats sist till en högre upp. Hörde nåt om sju. Kanske stämmer det. Fox ska definitivt stanna på platserna under vår där dom hör hemma! Det är för övrigt tur att det är en lagsport vi håller på med. För just idag var jag helt värdelös. Stackars mina lagkompisar när det är så där. Om jag var dom så skulle jag skälla på mig, men det gör dom aldrig. Dom är nog för snälla. Eller kanske lite rädda. Fast jag är egentligen inte så farlig, även om det kanske ser ut så ibland. Jag tror minsann att jag ska öva upphopp på tisdagsträningen. Ja, så får det bli.

OB-tillägg någon?

Nu är det så där tidigt igen. Och dessutom lördag morgon. Strax efter sju. Här snackar vi obekväma arbetstider! Träning snart, med taktiska finesser att finslipa. För att vi ska kunna spela låtsasmatch idag ska vår tunna trupp spädas på med diverse a-pojkar eller juniorer eller vad dom nu är. Det är bra, spel är bra. Annars är det grannstaden Århus som lockar norskan och dom två svenskarna i HH idag. En tur på stan med fika (naturligtvis) och en eftermiddag som avslutas med Århus herrar på hemmamatch. Det är faktiskt lite roligare att vakna med såna storslagna dagsplaner än utan dom. Och att dessutom kunna kolla på den nya snygga fondväggen i vardagsrummet istället för Postman Per på TV4-barnprogrammen gör ju livet innan halv nio nästan överkomligt.

Detta minimala land

Ooo, har målat fondvägg i vardagsrummet. Så snyggt, så snyggt! Och taktiken har vi koll på. En träning kvar (imorgon klockan astidigt) innan den långa (om du frågar danskarna så är det nästan bud på övernattning halvvägs) turen till Frederikshavn för matchen mot Fox. 25 mil enkel väg. En oerhörd sträcka att tillryggalägga på bara en dag. Jag säger bara elitserien och Göteborg - Västerås. Eller, för den delen, Göteborg - Stockholm innan SJ började sponsra med X2000 till bortalagen. Återkom då för att klaga, kära danskar. Till dess, knip igen!

Vi ska göra en bra plan

Gick upp sent idag. Och det är tidig träning i eftermiddag. Så dagens förmiddagsaktiviteter har krympt till ett minimum. Faktiskt till ingenting alls. Det är ju dessutom landskamp på tv, Sverige - USA. Inte direkt min favoritsport, damfotboll, men det är bättre än Days of our lives på trean. Fast ibland kan man undra. Det går hela tiden lite för långsamt, är lite för många lobbar och lite för mycket spel utanför sidlinjerna. Träning klockan två. Taktisk sådan utgår jag från. Vi har några saker att öva på.

Ett märkligt språk, det säger jag bara

Bild

Det är nu vi går framåt

Jag är inte sur längre. Nix pix. Har kollat på och pratat om matchen tillsammans med laget. Vi kom fram till många orsaker till pannkakefallet igår. Förhoppningsvis blir det till något gemensamt bättre än det vi lyckades anti-prestera igår. Och nu när jag har fått se veckans avsnitt av TopModel 8 känner jag mig faktiskt ganska förtröstansfull inför matchen på söndag. Vi laddar om och tänker nytt. Det som redan har varit lär inte ändra sig även om vi går och tänker på det i en evighet. Faktiskt. Det visste ni inte va?

Kaffe på stan eller nåt

Det bästa med idag är att solen skiner. Det måste vara det. Det och att världen inte gått under än, även om det kändes som om den var på väg att göra det igår kväll. Nu ska jag utveckla selektiv minnesförlust och gå vidare. En timma och en kvart innan surhetsperioden måste vara över. Jag är inte rädd, jag kan flyga.

Jaha

Här sitter jag och är efterklok. Och tänker "om". Men det är ju försent nu. Och ny match på söndag, så här kan jag ju inte sitta och spela upp scener i mitt huvud och tänka för mycket. Vi säger så här, efter klockan två ska jag sluta vara sur. Jag lovar.

Mina ord försvann visst

Ibland känns liksom ord bara som bortförklaringar. Typ nu. Så jag väljer istället att ta någon annans redan använda ord och postar härmed ett gammalt känt...något. Uttryck kanske det kallas. Upp som en sol och ner som en pannkaka. Och efter det så väljer jag att säga bajs. Jättehögt.

Högsta punkten säger du?

Har insett att jag har fått hit en äkta promenadkompis i och med att Jessa bor här nu. Äntligen någon som vill ut i den fina höstvärlden och kolla läget! Det är faktiskt inte så spännande att vandra omkring själv. Vi har gjort upp storslagna planer, min promenadkompis och jag. Hela närområdet ska vi besöka. Inklusive IKEA. Men det gills på något sätt inte, trots att det är så fantastiskt. Och Danmarks högsta punkt har vi tänkt oss att se. Yding Skovhøj heter den och lär vara 173 m.ö.h. Skrämmande låg för att vara hög, om ni frågar mig. Tränar-Claus säger sig ha visat den för Åsa. Hon skrattade rått. Mycket underligt, det säger jag bara. Oerhört underligt!

Snart smäller det!

Ni glömmer väl inte att räkna ner? Fyra timmar till samling nu. Spänningen är olidlig! Kanske något dåsig så här efter lunchpastan. Måste nog sova lite efter att mina vänner gått hem.

Åh, det är spännande nu!

Det är nästan så att luften darrar av förväntningar idag. Bara några timmar kvar till säsongens första hemmamatch. Hoppas på en stor och ljudlig publik och en skön stämning i Forum. Många trummor och danska sånger. Och så hoppas jag att vi vinner, så klart. Jo tack, det skulle vara trevligt! Åtta timmar till samling. Vi räknar ner tillsammans, eller hur?

Jomenvisst...

Och på radion i förmiddags gick det rätt bra. Reportern var snäll och ställde inte så svåra frågor. Och han bjöd på vatten. Så bra, så bra. Så vi slog vad. Utan att jag hade märkt det så hade jag lovat honom att Horsens minsann skulle komma på en bättre placering denna säsongen än vad vi gjorde förra. "Det innebär topp åtta", konstaterade han och log. "Jajemensan", försäkrade jag. Stensäker. "Och om ni inte gör det?", undrade han. "Det gör vi". Fortfarande mer än övertygad. "Kan vi då bestämma att OM ni kommer på plats nio eller sämre, så kommer du hit och sänder live-radio i fyra timmar efter säsongen?" "Självklart!" Det gick så mycket undan att jag inte hann tänka. Men jag gillar ju å andra sidan att sända radio så det gör väl inte så mycket. Kan ju spela en Aqua-låt eller två. Eller så kommer vi bara bättre än förra året. Det blir bra.

Det finns stjärnor i Odense med

Efter-tränings-stressade iväg mot Odense för matchen tidigare ikväll. Och holländska hejarop hördes från baksätet. Vi blandade (nästan som vanligt nu för tiden) svenska med norska, danska och engelska och Maura bjöd på hembakad shake'n'bake-kaka. Det blev lite som picknick fast på motorvägen. Väl på plats (missade bara första kvarten) var det mängder med folk och skön stämning. Dessutom råkade vi på den välkända landslagstränaren Schevan på läktaren som vi fick ett trevligt samtal med. Det kändes lite som hemma här i Danmark idag. Som trevligt och bra och normalt. Jag tycker det är spännande att märka det ibland, att det då och då är mitt hem på riktigt. Min vardag. Och här är världens bästa liga faktiskt vardagsmat. Här finns stjärnorna överallt. Det är coolt.

We snackar alla languages här

Jessas första träning i Horsens gick hur bra som helst. Hon lurade brallan av hälften och sköt sina ökända skott rätt upp i kryllan! Och språket gick bra det med. Kanske med en viss avsaknad av skorrande r i ord som "kryss", "venstre" och "undergang", men vem är petig. Och kvällen spenderades på café ihop med vår skadade holländska Maura Visser. Givetvis med engelska (hellre det än typ holländska!) som enda språk. We're so international, yes we are, yes we are! Well, imorgon väntar shopping på hög nivå, taktik inför matchen på onsdag och träning. Sen drar gänget till Odense för att se GOG - Slagelse. I'm loving it! Ja just det, lovade även i ett svagt ögonblick att infinna mig i Radio Horsens studio vid elvatiden för en "inför matchen intervju". Nåja, det blir säkert en piece of cake med mina oerhörda språkkunskaper.

Äntligen igång!

Det är handboll på tv nu, Slagelse mot Kif Vejen (som är synonymt med den klubben som förut gick under namnet Kolding och även är Jenny Gustafssons lag). Det är underbart att säsongen har börjat igen! Jag älskar att se på matcher. Helst live så klart, men tv är ok det med. På tisdag åker vi förmodligen dock till Gudme och live-ser Tina Flognmans GOG spela hemma. Även dom mot Slagelse. Ska försöka få med mig Jessa också. Hon måste ju introduceras till det danska handbollslivet. Och på onsdag börjar allvaret även för henne. Säsongens första hemmamatch mot Esbjerg. Även om matchen mot Ikast i onsdags var årets första, så är det något speciellt med den första i vår hall Forum. Vi har även blivit hotade med att det ska sättas upp några gigantiska helfigursfoton à la banderoller på oss spelare. Kan ju tänka mig hur nöjd jag kommer känna mig efter att ha sett dom... Men oavsett vilket så är matchen viktig som fan! Dom så kallade "experterna" har på förhand placerat oss på ligans näs

I love söndag

Söndagen har börjat nu. Veckans enda lediga dag. Vissa tror kanske att det lugna puckar att bo utomlands och "bara" spela handboll och ja, ibland kan jag faktiskt tänka mig att hålla med. Kanske inte lördag morgon klockan 06.45 när mobilalarmet tvingar upp mig för att träna. Eller kanske egentligen inte någon av dagarna jag tvingas upp innan åtta. Jag är en solklar b-människa och tiden innan nio på morgonen är helt klart min minst omtyckta period. Då väljer jag hellre att träna på gamla Heid-klockslag, 19-21 eller 20-21.30. Det var tider det! I övrigt så ser mitt schema vanligtvis ut så här: Måndag 8-10 styrka 16.30-18.30 handboll Tisdag 16-18.30 handboll Onsdag Match Torsdag (om match onsdag) 16-18 styrka och löpning Torsdag (om inte match onsdag) 8-10 styrka 16-18.30 handboll Fredag 14-16.30 handboll och löpning Lördag 8-10 handboll Men nu, som sagt, söndag. Vilodag. En hel fantastisk ledig dag. Tror jag ska ligga på min soffa och se lovestories från Hollywood hela dagen. O

På tiden eller?

Snart åker jag hem till en av hollänskorna för middag och fotbollsmatch på tv. Tror det kan bli trevligt, trots fotbollen. Imorgon är det en stor dag i Horsens. Jessa kommer för att hjälpa oss. Hon är uthyrd från sin svenska klubb för att hjälpa oss. Två skador har minimerat vår trupp, så att den nästan inte liknar nåt. Nåja. Men lite tomt är det. Framför allt på niometersplatserna. Det är där Jessa kommer in som en räddande ängel. Oavsett vilket så gillar jag idén med fler svenskor i byn. Definitivt på tiden!

Jo, jag tänkte det att...

...jag skulle använda den här bloggen då och då. För att försöka beskriva mitt liv som professionell handbollsspelare i Danmark. När jag var yngre så hade jag inte dom stora drömmarna om att komma till proffslivet. Jag hade förmodligen andra mål i livet, även om jag inte minns dom nu. Handboll har alltid funnits, men inte särskilt länge på högre nivå än att den går att kombinera med alla andra saker som kan vara viktiga i livet. Men helt plötsligt så fanns den bara där, drömmen om handbollslivet. Men nu när jag är här har jag svårt för att förstå hur jag skulle kunna vara utan det.