tisdag 24 mars 2009

Det här är vad vi sysslar med

Se där ja. Nu har vi spelat pokalmatch. Nordea Cup är en turnering där alla får vara med, oavsett hur bra man är. Och vinner man så går man vidare. Den börjar i samband med det nya året och avslutas vanligen med en pokalfinal mellan jul och nyår. Ligalagen är inte med från början utan då är det bara mindre duktiga lag som slåss mot varandra.
Och så här tidigt in i turneringen kan lag från västra Danmark ännu inte komma att möta dom från öst, men det vävs ihop till nästa omgång.

Idag spelade vi mot Kolding Håndboldklub, vilket inte är att blanda ihop med KIF Vejen som även dom är från byn Kolding några mil söder om Horsens. Kolding Håndboldklub spelar i Jyllandsserien och då är man så här bra: Först kommer ligan. Sen kommer division 1, 2 och 3. Sen kommer Jyllandsserien.

Vi vann med 46-16.
Det var inte så spännande.

Lite mer spänning hoppas vi infinner sig under matchen mot Viborg på lördag. Sista ligamatchen, sen väntar slutspel. Ungefär som en allsvenska kan man nog säga att det är. För dom 6 bästa lagen i ligan spelar vanligt slutspel för att kora en vinnare och det sista laget i ligan, alltså det på plats nummer 12, åker direkt ur. Övriga spelar i olika grupper, beroende på var man hamnar, och det gäller att inte förlora, för då kan man hamna i ytterligare slutspel som i slutändan kan ge en den sista platsen för uråkning ut ligan.

Vi kommer nog sluta ungefär på plats 8 i ligan. Jag lär återkomma med vidare info om vilka vi ska slutspela mot och när och, ja ni vet.

Ciao.

måndag 23 mars 2009

fredag 20 mars 2009

Inget bakslag än och låt det fortsätta så, tycker jag

Jaha, här sitter jag och tjatar om knän på fredagar igen. Har nyss haft träning med Fys-Mikael, som ni ju vet. Varje fredag.

Och nu får jag äntligen börja rehabträna med ett visst mått av handbollsrörelser inlagda i övningarna. På tiden tycker jag. Jag ser ljuset i tunneln!

Och så tänkte jag att det är dags för mig att berömma mig själv igen nu. Japp. Så det gäller för er att antingen stå ut eller lämna stället.

På domma hära korsbandsträningarna på fredagar så har jag sällskap av två junisar. Eller nåt sånt. Har inte riktigt koll på hur gamla dom är. Men i alla fall. Den ena av dom opererades ½ månad innan mig och den andra 1½ månad innan mig.
Men kan ni gissa vem som ligger först i loppet? Mais oui, c'est moi! Många övningar framför.

Det här inlägget har när jag tänker efter ingen egentlig mening mer än att belysa min egen förträfflighet, men så är det att ha egen blogg.

Och dessutom: Jag älskar att vara bäst!

torsdag 19 mars 2009

A beautiful mess

För några veckor sen var jag liksom bara: Oh, färgkoordinera garderoben!
Nu är jag mer bara: Not so much färgkoordinera längre.

Kaos igen, jodå.

Annars då? Fick ett sms från coachen idag. Det stod att man skulle restitueringslöpa och sen styrketräna på fancygymmet. Och så stod det att man gärna fick springa utomhus. Och det, mina vänner, var just det jag gjorde. Och som grädde på moset fick jag sällskap av nummer 6, 29 och 55. Första gången post-operation som jag sprungit ihop med någon. En halvtimma i bra tempo. Kändes bättre än bra i knät!

Numera blir jag så förvånad varje gång jag påbörjar mina springrundor. För det känns inget konstigt i knät. Ibland tänker jag inte ens på det förrän efter ett tag och då mera som: Men oj, jag springer ju helt normalt och det känns inget ont.

En underbar känsla det där, kan jag meddela.

Nummer 29 och 55 sprang mest omkring och pratade ungerska med varandra, men jag och nummer 6 hade det mysigt själva och löpturen gick svindlande fort.
Nummer 29 mutade mig däremot med en påse tuggummi innan träningen. Alltså, en hel påse, bara till mig. Och det var bara för att jag tyckte just den sorten var så god när jag fick ett av henne igår.
Det kallar jag omtänksamt!

Så där ja. Nu ska jag dricka apelsinsaft i soffan ett slag. Och ladda inför morgondagens inlösning av checken med skatteåterbäringen.

Yes, I like it!

onsdag 18 mars 2009

Att domare mutas känns som en gammal nyhet

Vänta lite nu. Kommer ni ihåg när vi spelade VM-kval mot Kroatien, back in 2005?
Jag tänkte lite på det när jag läste den här artikeln. Det hade ju inte direkt känts förvånande i alla fall.

söndag 15 mars 2009

I give, you take

Mmm... Göteborg! Nu blir det fotovisning. Enjoy!

Blomma på vardagsrumsbordet. Kan heta Ranunkel, men det är också mycket möjligt att den inte alls gör det. Själv känner jag mest till tulpaner. Och syrener.

Jag skulle möta min Carro i stan för fika. Där jag väntade var det någon typ av demonstration. Dom hävdade: Nej till Nato, ja till fred. Fast inte så många var intresserade.

Vi gick igenom Kompassen och lite på Fredsgatan innan vi styrde fötterna mot café Kosmos.

Sen var det dags för match. På bilden kan ni se Stjärnan som hon ser ut när hon spelar ut bollen till vänsterkanten. Fast Sävehofspelaren sparkade bort den och fick två minuter. Matchen var inte så spännande för hemmalaget vann stort. Vad som däremot imponerade mig var Lisa Brandbergs spel för Västerås. Bra spelare det där! Sofia Olofsson var ganska bra och Bella är ju i en klass för sig.
Stjärnan var också duktig. Och framför allt var det fabulous att få prata med henne en stund efter matchen! Det var tider det, när hon bodde i Horsens. Saknar.


Idag började dagen med en hundpromenad. Först genom villområdet och sen upp i skogen.
Det är vår i Göteborg idag och nu ska jag och pappa fika utomhus!

lördag 14 mars 2009

Tjoho, lördag i götet!

Så här ser jag ut idag. Snart fika och sen match.

Ses vi i PartilleBohallen?
Kom fram och säg hej om ni ser mig.

Ska snart iväg, men då utan tandborste.

My question; is who they gonna blame, when I'm back Number One on that billboard again

Se där ja, nu är jag i goa Göteborg. En fin känsla i kroppen.
Och ja, kanske blir det lite handboll imorgon, i form av Sävehof - Västerås. Har inte planerat så mycket än, men en hel helg utan handboll skulle kännas konstigt! Förmodligen tar jag pappa i handen och drar till Partille.

Annars är det mest familj som står på min oplanerade dagsordning.

Ökade idag min utomhusspringrunda till 30 minuter. Och i alla fall under dom sista tio minuterna var det riktigt bra tempo. Sen var det lite handboll och knäövningar vid sidan av och så kom Fys-Mikael och gav mig ännu fler roliga rehabgrejer.

Tänk er en liten rektangel heltäckningsmatta, i ungefär i samma storlek som en sko. Heltäckningsmattebiten ska vara vänd upp och ner. Så att den glider bra mot golvet. Oh, den ger så väldigt många övningar, den där lilla mattfan. Jag gillar den! Har visserligen redan haft den ett tag, men nu fick jag ännu fler övningar.
- Dom är bland dom viktigaste nu, sa Fys-Mikael och lade till; för du ska ju tillbaka till topphandbollsplan.
- Yes sir!

Nu är min lista med korsbandsövningar uppe i ungefär 45 stycken. Och fler väntas.

Sen när vi hade tränat färdigt så berättade han att jag har så himla bra muskler. Starka. Jag tror till och med han kallade dom stora. Och så sa han att det underlättar för en snabb comeback.

Framåt, går det. Just the way I like it.

fredag 13 mars 2009

Helg igen, minsann

Jo men visst vann vi mot Sønderjyske i onsdags. Självklart! Stort dessutom. Nu har vi bara två matcher kvar i grundspelet, Århus och Viborg. Och det är väl inte direkt så att vi är favorittippade i någon av dom matcherna. Nej. Men vi har ju överraskat förr. Mot Viborg förra året till exempel.

Nåja. Igår var vi träningslediga för att vi skulle ha lagmys, eller vad man nu ska kalla det. Innan säsongen blev vi indelade i tre olika grupper, lejonen, zebrorna och elefanterna, och igår var det zebrornas tur att genomföra säsongens uppdrag - lagsammanhållning.
Zebrorna hade bjudit in en hjälpperson. Han var tjock och jobbade som skrattcoach. Vi skulle lära oss att skratta. Den tjocka lärde oss att skratta med magen och med stängd mun och med...eh...bröstkorgen? Det var en mycket speciell halvtimme.

Men efteråt blev det roligare för då fick vi äta kaka och spela spel.

Dagens träning (med Fys-Mikael!) börjar snart och efter den trampar jag gasen i botten och drar upp till Frederikshavn. Klockan åtta går båten till Göteborg. Tjoho!

Vad ska ni göra i helgen?

onsdag 11 mars 2009

Det går bara framåt nu

TJUGOFEM MINUTER LÖPNING.

UTOMHUS.

Känns jävligt gött!

Och paket från Asos.com på posten.
Bra dag idag, tydligen.

Kanske toppar vi det hela med en vinst över Sønderjyske ikväll. Det tror jag.

tisdag 10 mars 2009

Från mig till er

Jag blev utmanad av Maria. Här är mina svar.

1.Tre namn jag lyssnar till: Ankan, Fredén, Annika.
2. Någonting jag tycker om med mig själv: Min förmåga att sätta mig in i olika människors situationer.
3. Någonting jag inte tycker om med mig själv: Att jag ibland handlar utan att tänka efter.
4. Detta är jag rädd för: Mörkret. Och spindlar.
5. Tre saker jag vill varje dag: Skratta, spela handboll, känna mig bra.
6. Tre saker jag absolut inte kan göra: Prata kinesiska, tro på gud, förlåta otrohet.
7. Detta tycker jag om att göra: Fika med dom jag tycker om, hänga med min kärlek, allt som har med handboll att göra.
8. Detta vill jag göra just nu: Resa.
9. Bästa känslan: Nöjdhet.
10. Värsta känslan: Besvikelse.
11. Följande egenskap(er) ser jag gärna att min partner har: Han ska helst ha humor, vara snäll, och tycka att jag är fantastisk.
12. Är du kär just nu: Verkligen.
13. Jag vill gifta mig: I framtiden.
14. Följande tre saker vill jag göra innan jag dör: Resa, vara lycklig, uträtta stordåd.
15. Min käraste ägodel: Datorn.
16. Något jag vill ha i present: En överraskning.
17. Detta har jag på mig just nu: Grå mysbyxor från Bik Bok, vitt linne från Gina Tricot, rosa linne från Monki, raggsockar.
18. Favoritkläder: Har många, men dom ändras. Fast överlag kan jag väl säga att vår- och sommarkläder ligger rätt mycket högre upp på listan än vinterkläder.
19. Favoritdjur: Hundar.
20. Följande musikstilar tilltalar mig mest: Det vet ni nog vid det här laget.
21. En av mina favoritlåtar för tillfället: Lily Allen - Who'd have known.
22. Skola - roligaste/tråkigaste ämne: Svenska eller andra språk/kemi, fy fan!
23. Stjärntecken: Lejon. Verkligen.
24. En bok jag gillar: Gillar fantastiskt många böcker, men skriver den jag läser nu: Melissa Bank - Drömstället
25. En film jag gillar: The Lake House.
26. Värsta människan på jorden: Det finns så många från förr och varje dag dyker det upp nya. En omöjlig fråga att besvara.
27. Favoritdoft: Syrener, sommarasfalt när det regnar, kunnden han nyss sovit på.
28. Detta äter jag gärna: Mammas mat.
29. Dricker helst: Mjölk eller vatten.
30. Favoritgodis: Choklad.
31. Hit vill jag gärna åka på semester: Överallt. Jag vill se hela världen.
32. Färg på mina ögon: Mörkblå.
33. Min längd: 176 cm.
34. Jag tror på: What goes around, comes around
35. Jag spelar: Handboll och Playstation 2.
36. Person jag beundrar: På handbollsbanan - Anita Görbitz.
37. Så här bor jag: På tredje våningen i ungefär 60 kvm.
38. Antal döda krukväxter i hemmet: Dom åker ut när dom dör.
39. Det här tänder mig: Manliga händer.
40. Det här gör mig avtänd: Gula tänder.
41. Favoritfärg: Grönt.
42. Favoritcitat: "Ett fyndigt ord bevisar ingenting" - Voltaire. Och med det menar jag att ord inte betyder något, så länge dom inte följs av bevisande handlingar.
43. En hemlighet jag vet: Jag berättar inte hemligheter.
44. Bästa present jag fått: Fick ett jättestort påskägg i förrgår, det var väldigt fint.
45. Senast köpta skiva: Lenny Kravitz - Best of.
46. Det jag är mest nöjd över med mitt utseende är: Det är olika från dag till dag. Just nu är det nog håret.
47. Det jag är minst nöjd över mitt utseende är: Fötterna.
48. Udda förmåga/egenskap: Övertalningsförmågan.
49. Om jag vore ett djur skulle jag vara: En gepard.
50. Jag utmanar: Äh, dom som vill. Skriv ett inlägg och länka till er blogg om ni vill.

Förövrigt...

...så är det ju oerhört kul att någon har translate-googlat hela min blogg till franska!

Den ser faktiskt mycket mer spännande ut i den versionen, jag var ju själv tvungen att kolla hur det blev. Man får liksom gissa sig till inläggens ämnen på att märkligt sätt.
Det känns ungefär som att vara på semester och läsa den lokala morgontidningen. Fast franskaverktyget verkar ha svårt för när jag blandar språk. Det verkar heller inte gilla vissa enstaka ord. Till exempel Proffshandboll som det översatt till Pro Baseball. Jag vet inte riktigt... Fast jag är ju en hejare på brännboll i och för sig!

Oulala, nu säger jag bonne nuit. Et merci que vous êtes.

måndag 9 mars 2009

Kom igen knät, nu drar vi!

Nuvarande tankegenomgångar genomförs med hjälp av:

1. Anna Ternheim - Shoreline
2. Simple Plan - Untitled
3. Daniel Lemma - If I used to love you
4. Demi Lovato - This is real, this is me
5. Simple Plan - What if
6. Melissa Horn - En famn för mig
7. Celina Ree - Når du rør ved mig
8. Veronica Maggio - Måndagsbarn
9. Demi Lovato - Until you're mine
10. Demi Lovato - Two worlds collide

Vad lyssnar ni på?

Har ni förresten tänkt på att det är en ny dag imorgon? Och då får jag springa lite mer.
Varje dag, I tell you. Varje dag!

Efter fem år på konstskola borde man kunna bättre!


"Konsten" i styrketräningslokalen har nått ett nytt bottenrekord. Jag vet inte ens vad det ska föreställa. Blir bara deprimerad av att kolla på den.

Välkommen till nästa steg

Ursäkta att jag tjatar så förbannat, men nu har jag sprungit utomhus!

Hade egentligent tänkt vänta till i eftermiddag, men när jag kom hem från styrkan imorse så var jag helt enkelt tvungen att gå ut och prova. En kvart sprang jag och blev inte ens trött.

Det gick ju inte skitfort direkt, men shit vad gött det känns!

Nu jävlar!

Som svar på det skickade sms:et fick jag:

Hej Annika. Ja! Virkelig flot! Du må løbe udendørs men byg det roligt op.
Mange hilsner Mikael

Tack för det! Om jag ska prova idag? Vad tror ni själva?

söndag 8 mars 2009

Time flies when you're having fun

En vecka, vad snackar jag om?
Nu kan jag. En minut, tre gånger om.

Skickade genast ett sms till Fys-Mikael och frågade om det nu innebar att jag får lov att springa utomhus. Han har ännu inte svarat, så jag ber om att få återkomma i frågan. Ni lär märka när det händer!

Kolla här förresten. Jag får lite reklam igen. Jag gillar reklam!
Nu ska jag duscha och sen ut och promenera. Det är sol i Horsens så det gäller att passa på.

Till sist. Jenny: Välkommen hit och TACK!

Mmm... träna!

Igår levde jag på vibbarna från fredagstränings boost och drog till IKEA istället för att extraträna. Gymmet har inte dom bästa helgöppettiderna här faktiskt. Hittade svinsnygga svarta ljusstakar som jag naturligtvis köpte. Och en kastrull.

Men nu är det jag som attackerar löpbandet, crosstrainern, cykeln och pilatesbollen! Innan jag får springa utomhus måste jag nämligen kunna stå upp och cykla utan att hålla i mig i en minut. Har ni provat det någon gång? Det är svårare än vad man tror.

Status just nu: 30 sekunder.
Jag jobbar på förbättringen! Ge mig en vecka, ok?

Arrivederci.

fredag 6 mars 2009

Alla borde ha en egen Fys-Mikael!

Jag kom nyss hem från den sedvanliga fredagsträningen med Fys-Mikael och vilken boost det var idag! Speciellt eftersom Fys-Mikael är som en Duracellkanin när det gäller peppande. Fast bara om man förtjänar det faktiskt, för han säger naturligtvis opeppiga saker med.

Men idag var det i alla fall hård träning och avslutande löpning på löpband. Och då sa han något helt fantastiskt:

Jag ser ingen skillnad på dina steg nu. Det ser helt normalt ut.

The joy, the joy! Sen tyckte han att det verkligen gick framåt, mot målet = handbollsbanan.

Och det bästa av allt är att det inte heller kändes underligt att springa. Det känns numera lika normalt som det gjorde innan skadan. Glad!

Och så fick jag fler övningar och även nya hoppövningar.
Jag säger bara: Handbollsbanan; I'll be back!

Det här ska firas. Middag på café. Ses!

torsdag 5 mars 2009

Ska vi räkna ner tillsammans, allihop?

Igår var det landskamp i Forum. Danmark mot Rumänien.

Och jag fick en sån där speciell känsla i kroppen. Liksom: Åh, landskamp!

Det går ju så bra med rehabträningen och jag kan spurta och hoppa sidledshopp och springa i trappor och ja, ni hajar själva. Det går bra helt enkelt. Så nu börjar handbollsåterkomsten kännas mer påtaglig. Brinnande nästan.
Självklart är det fortfarande en hel del tid kvar. Två, tre månader ungefär, men det är fakitiskt inte så sabla lång tid!

Jag tror jag ska spela handboll hela livet. Så känns det i alla fall nu.

Längtar!

Sätt aldrig mig på en öde ö, jag hade dött på stört!

För ett par timmar sedan, innan jag tränade dagens andra pass på gymmet (dom övriga lagmedlemmarna tränar utsocknes idag och det orkade jag inte följa med på), var jag på Kvickly. Dom hade gjort en oväntat lyckad makeover och det var fint och nytt. Jag hittade flera favoriter. Kalles Kaviar till exempel. Well done, Kvickly!

Jag gick förbi frukt- och grönsaksavdelningen. Den var också himla fin och ny. Massa färgglatt och sunt. Och så plötsligt såg jag hyllan med kokosnötter. Några gånger har jag tänkt att jag ska köpa hem en för jag minns när vi var på ICA Punkten i Grimmered och handlade kokosnöt när jag var liten. Ibland fick vi dessutom med oss en bit kokosnöt till skolan istället för vanliga tråkiga äpplen. Det var stort!

Men tanken på hur man faktiskt öppnar en kokos har hittills alltid hindrat mina inköp.

Men. Tagen av allt det nya och fina på Kvickly och dom gamla minnena av den lyckliga barndomen slog jag till och slängde ner en kokosnöt i korgen. En oöppnad kokosnöt, märk väl! Och att den där sången som dom spelar på repeat i filmen Mitt liv som hund (med han den där Anton och han den där von Brömsen, ni vet) Far, jag kan inte få upp min kokosnöt, ringde en del i mina öron var inget jag fäste så stor vikt vid.

Inte förrän jag påbörjade projektethelvetet: öppna kokosnöt.

Herre JÄVLAR vad jag hatade den där förbannade kokosnöten just då!

Ni som känner mig lite hyffsat vet ju att jag besitter ett visst mått av envishet. Ibland kan det vara lite belastande, men det kom, så att säga, snarare väldigt väl till pass just idag. Annars hade den åkt med huvudet före rätt ut på gatan. Men istället stod jag med kokosnöten i ena handen, en borrmaskien i den andra och sången i huvudet. Och så borrade jag. Ett Fint Hål. Fast det var ju aningens naivt att tro att det skulle hjälpa egentligen.

Så jag googlade "öppna kokosnöt". Och fick många bra tips.
Som: Lättast är det att ta fram sågen.
Fast jag har ingen såg.
Fick också ett tips om att jag skulle hämta min kökskniv och använda den som machete.
Fast det lät lite väl... Farligt?

Men okey. För att göra en lång historia kort så slutade det med att jag, efter att ha borrat flertalet hål i skalet, bände upp skiten med baksidan av min hammare.

Och för tillfället ser det ut som om det har regnat koksnötsskal i hela mitt kök.

tisdag 3 mars 2009

Fast

Jag kan ju i och för sig tillägga:

Vi hade samträning med Esbjerg idag. Det var inte en jättebra träning, nej. Det kunde man bland annat förstå på det coachen sa efteråt.

Jag vet inte vad jag ska säga. Men jag kan inte gå in där och kasta bollen från den ena till den andra, det kan jag inte. Och jag kan inte gå in där och kasta bollen i mål, det kan jag inte.

Och så såg han lite ledsen ut. Sen gick han iväg för att prata med fysen.

Imorgon är hela laget kallade till infomöte med Högsta Hönsen. Vi är alla väldigt spända på vad dom har att säga. Vi tror inte att det är så mycket positivt, fast vi vet inte. Vi är spända, helt enkelt.

Det liksom bara flyter på ändå

Jag måste nog säga att den här bloggen inte handlar så förskräckligt mycket om handboll längre. Men det är ju så att säga inte direkt självvalt från min sida. För jag menar, hur mycket kan man egentligen skriva om något man för tillfället inte längre sysslar med?

Nåja, like it or don't, så här är det. Och min rehab går fortfarande utmärkt. Och nej, det är inte tråkigt att göra knäövningar. Faktiskt.

Idag var jag tvungen att köpa ny telefon. Tvungen, ni förstår va? Den gamla (som inte är så sabla gamma egentligen) är utsliten!
Man kan nästan säga att jag älskade min gamla telefon. En Sony Ericsson. Min första Sony Ericsson faktiskt, men den vann mig över på sin sida. Nokia - Sony Ericsson = 0 - 1. Men nu är den i alla fall utsliten och det uppfällbara locket sjunger sedan igår på sista versen.

Men min nya, min nya! Mmm... Nu är jag visst en del kär i den med och den har bokstaven C och siffrorna 902 efter sitt namn. Dessutom kan den fotografera fina bilder.

Jag hade egentligen tänkt att jag skulle köpa en riktig liten kamera för att komplettera min fancykamera, Nikon D60 som jag brukar leka med men inte alltid orkar ha med mig. Min nya telefon har 5 megapixlar för dom som bryr sig, så ingen annan kamera behövs. Vilken tur!

Och jag avslutar med en reflektion.
Vad är det med alla dansband nu för tiden! Hela tiden visar dom reklam för skiten på tv och jag håller på att dö varje gång. För jag hatar dansbandsmusik! Det är det värsta som finns. Är Sverige inne i något slags dansbandshysteri nu? Va? Och att dessutom dra in norsk dito.

Allvarligt talat.
Sluta genast med det Sverige!

söndag 1 mars 2009

Vi samlar hela världen under samma tak och pratar samma språk

Vet ni förresten hur kul det låter när en holländare sjunger med i Veronica Maggios låt Måndagsbarn?

Jävligt kul, kan jag berätta. Och då alldeles speciellt när hon kommer till textraden "situationen är så sjuk".

Men vi över lite varje träning. Mo är nämligen lite kär i Sverige sedan hon och hennes kille var på semester någonstans i närheten av Jönköping förra sommaren. Där blev hon även förtjust i uttrycket "hej då!".
Mo säger att svenska är så fint. Så himla fint att hon till och med vill lära sig att prata det. Sen.

Och då tänker jag: Människa! Har du aldrig hört göteborgska?