De skinner lige som diamanter

Det är inte ofta ni får se mig på fotona här i bloggen. Mest för att jag mer än ogillar mig själv på bild. Men okej. Jag gör väl ett undantag. För jag antar att min dator har en kamera av en anledning.

Jag å Kavajen.

Mycket bra att i alla fall någon av er gillar när jag skriver om den danska ligan. Kul!

Det kommer jag definitivt fortsätta med. Även om ni inte bryr er. Men den svenska elitserien kommer jag inte kommentera nämnvärt. Jag skriver av princip inte mycket om serien jag själv spelar i. Det är det så många andra som gör bra.

Idag kan man läsa om FIF København och deras obefintliga ekonomi. FIF var alltså det laget som tog över elitlicensen från FCK. Dom tog över några av spelarna med och har ett par så kallade stjärnor, som Karin Mortensen, Josephine Touray och Tanja Milanovic.

Spelarna och tränarna har fått veta att dom ska gå ner mellan femtio och sjuttiofem procent i lön. Det är mer än vad som är okej.

Gör dom inte det, och det lär dom inte göra, så går klubben i konkurs. Och vart ska alla då spela?

Att vara handbollsspelare i Danmark just nu är osäkert. Dom stora sponsorerna ger vika både här och där. Och inte ens klubbarna som med en dåres envishet och klapp på egen axel hävdar att dom redan samlat in pengarna dom lovat bort kan stå för sin ekonomi i slutändan.

Så det bästa rådet jag kan ge svenska spelare just nu är:
Längta inte dit, och tro inte på något du inte har papper på.

Den danska ligan kommer att komma igen. Det tror jag på. För intresset från både media och sponsorer finns där. Men den behöver lite tid och sponsorerna behöver säkra pengar att slänga in.

Nu seglade det här inlägget iväg åt ett helt annat håll än det jag tänkt från början, men så blir det ju ibland.

Kommentarer

H sa…
"För intresset från både media och sponsorer finns där. Men den behöver lite tid och sponsorerna behöver säkra pengar att slänga in."

Det är ju bra det.
Fast vad kan vi, härhemma i Svedala, göra för att få upp samma intresse.
Har du någon brilliant ide ?
Unknown sa…
Det er ikke altid at, det der er skrevet på papiret, er papiret værd, men forhåbentlig er det det.
Jeg vil håbe at folk, snart begynder at være deres opgave voksen, i de forskellige klubber, så både spillerne og publikum kan rette fokus på håndbolden og ikke alt muligt andet.

Hilsen Jan

Populära inlägg i den här bloggen

Det finns alltid något som kan bli annat än man tänkt

Hepp

Vad vet du egentligen Joakim Lamotte?