Små delar av allt

Är det fem månader till september säger du Amanda?
Ja ja, det är ju inget om man jämför med en korsbandsskaderehabilitering. Det ska ni nog klara av. Tycker också att det är värt lite väntan. Kan bli intressant läsning, I promise!

Pontus: Låten heter Shoreline. Och just den versionen som är den bästa enligt mig, är den med Anna Ternheim. Repeat. Det var kanske längesen det publicerades en lista?

Det måste vi visst genast råda bot på. Alltså:

1. Anna Ternheim - Shoreline
2. Feist - Secret heart
3. Alanis Morissette - Uninvited
4. Jack Johnson - Good people
5. Celina Ree - Når du rør ved mig
6. Simple Plan - Untitled

Och Lasse, allt med Lars Winnerbäck. Och Håkan. Och Dido. Och, äh, det blir för mycket. Ovanstående 6 låtar är i alla fall topp just nu. Andra tips, någon? Behöver lite nya influenser.

Imorgon är det match igen. Hjørring borta. Det ligger typ vid Frederikshavn. Vi kommer vinna lätt! I alla fall om vi kan fokusera och för tillfället slå undan dom irriterande faktorerna som irrar runt oss som myggorna i Norrbotten i juli.
Och efter matchen är det färjan till Göteborg som gäller. 22.45, någon som ska med, så kan vi spela kort ihop?

Anyways, jag återkommer.

Kommentarer

Amanda sa…
:o)) Det finns nog en anledning till varför du spelar handboll medan jag ligger på sofflocket och kliar mig i naveln...! Jag får väl lita på dig att den som väntar på något gott aldrig väntar för länge... Lycka till imorgon!
6 maj 2009 kl. 19:00
Broström sa…
Ses vi i Globen på lördag tro? =)
7 maj 2009 kl. 00:52
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det finns alltid något som kan bli annat än man tänkt

Sverige mot Kina. Jag känner mig enormt nöjd med att vi vann! Ja, det saknas några mål i förhållande till Hollands prestation mot samma nation, men jag ser verkligen inte att det är ett jätteproblem. Inför den sista gruppspelsmatchen har vi alla möjligheter att veta exakta förutsättningar för en eventuell gruppseger ändå. Kul att se både Jamina Roberts och Johanna Ahlm glänsa i dag. Men försvaret måste fortfarande bli bättre och tätare. Det behöver egentligen inte sägas så mycket mer om matchen, tycker jag. Så. Jag blir lite personlig istället. Jag sitter här och försöker känna efter: Skulle jag vilja vara med på plan? Saknar jag att spela på landslagsnivå? Svaret är nej på båda. Och varför? För att gå till svar nummer ett så tror jag att jag helt enkelt är för trött för att orka vilja. De senaste åren har gjort att det bosatt sig någon konstant trötthet i min kropp och allt som inte är ett måste orkar jag helt enkelt inte med. Bara tanken på att träna så mycket som krävs o
Läs mer

Hepp

Nä alltså, ursäkta att det inte blev något nytt inlägg efter gårdagens match mot Holland, men jag var inte på humör. Dels var jag sur av rent egoistiska skäl eftersom jag egentligen skulle varit på plats för en hyggelig dag i handbollens Mekka, men drabbades av den stora magsjukan som cirkulerat på förskolan den senaste tiden vilket alltså tvingade mig att stanna hemma från resan. Och dels var ju matchen igår otroligt dålig! Ja, man ska vara väldigt nöjd med den enda poängen man fick kämpat med sig, men att det alls behöver gå så långt som att man är nära att förlora är inte bra nog. Att spela med Jenny Alm, som ju alldeles uppenbart inte hade dagen, under så lång tid är ju mest bara...jag vet inte vad jag ska kalla det, men fel skulle kunna funka. Och jag kan för mitt liv inte förstå vad den stackars Jamina Roberts gjort för att inte få spela mer än hon får. Ofattbart. Och försvarsspelet behöver vi väl inte ens gå in på egentligen. Att stå tätt, hjälpa varandra och slå på - det
Läs mer

Vad vet du egentligen Joakim Lamotte?

Joakim Lamotte, krönikör på GP, skrev ett inlägg igår. Här är mitt svar: Hej Joakim Lamotte, och tack för din krönika i GP igår. Den gav mig ännu lite sämre samvete för att jag lämnar min tvååring på förskolan under långa dagar - och ja, emellanåt händer det att han gråter när jag går. Det är så här förstår du, jag är ensamstående med min son Jack. Så har det varit sedan han föddes, eller till och med sedan han låg i magen, och det är inte självvalt. Hans pappa gick nämligen bort i cancer redan innan Jack föddes. Och jag jobbar heltid, fy farao fö r mig! Säger du. Jag är journalist, precis som jag antar att du är, och som du vet så ser inte arbetsmarknaden speciellt ljus ut för just vår yrkesgrupp, så man gör ju vad man kan, du vet? Varje dag lämnar jag min son på förskolan kvart i åtta och hämtar honom klockan fem, för det är så våra arbetstider ser ut. Förutom på fredagar när vi alla slutar klockan tre, men då brukar jag jobba längre för att försöka jobba in den tiden jag tidiga
Läs mer