Bara blunda och hoppa, ja?
Jag vet inte riktigt jag.
Jag vet bara inte riktigt.
Men ok. Vi pratar om nåt annat.
Jag har nämligen fått nåt fint:
Hej Annika!
Jag är 15 år och spelar i Lundagård i Lund. Just nu så är mitt korsband skadad och jag kommer troligen behöva opereras för att komma tillbaka till samma nivå igen. Vi har hållt på med skåneuttatgningar till skånelaget i 2 år nu, med träningar m.m och så blev jag skadad för ca 8 veckor sedan. Handboll är värkligen mitt liv och jag vet inte hur jag kommer klara mig. Jag hade värkligen ställt in mig på att få spela Sverigecupen, men nu kommer jag inte kunna göra det för att jag är skadad. Min fråga är hur du klara dig utan handbollen så länge? Jag fattar inte hur man klara det. Min skånetränare har prata med mig och han sa att det var synd att jag har blivit skadad för att dem tycker att jag är en riktigt talang och att dem skulle behöva mig. När han sa det så började jag nästan gråta på tanken att jag inte kan vara med. Jag behöver värkligen någon som har haft samma skada och kan peppa mig, operation svimmar jag nästan av när jag hör det.
Kram Louise.
P.S Du är grym i handboll <3
Och jag svarar:
Hej Louise!
Tack!
Stackars dig som blivit skadad. Men jag är helt övertygad om att du kommer komma tillbaka till
handbollen igen utan problem. Det som är viktigt för att orka med att rehabträna och komma tillbaka till samma nivå igen är nämligen kärleken till handbollen. Och den verkar du ha! Då behöver man ändå inte gilla att träna egentligen, utan det räcker att veta att det är det enda som hjälper dig när det gäller att kunna spela igen.
Sen behöver du ju inte vara helt utan handboll trots att du opererar dig och inte kan springa på ett tag. Jag var till exempel med på varenda träning och gjorde mina egna övningar. Nästan alltid med en boll i handen. Och det bästa är ju att man inte ens behöver kunna använda sitt knä så mycket bara för att stå och passa!
Och visst är Sverigecupen rolig, men tro mig, det väntar otroligt många fler (och förvisso även betydligt roligare) upplevelser längre fram i handbollslivet! Så kämpa på och ge inte upp. Skriv och berätta hur det går för dig!
Kram.
Jag vet bara inte riktigt.
Men ok. Vi pratar om nåt annat.
Jag har nämligen fått nåt fint:
Hej Annika!
Jag är 15 år och spelar i Lundagård i Lund. Just nu så är mitt korsband skadad och jag kommer troligen behöva opereras för att komma tillbaka till samma nivå igen. Vi har hållt på med skåneuttatgningar till skånelaget i 2 år nu, med träningar m.m och så blev jag skadad för ca 8 veckor sedan. Handboll är värkligen mitt liv och jag vet inte hur jag kommer klara mig. Jag hade värkligen ställt in mig på att få spela Sverigecupen, men nu kommer jag inte kunna göra det för att jag är skadad. Min fråga är hur du klara dig utan handbollen så länge? Jag fattar inte hur man klara det. Min skånetränare har prata med mig och han sa att det var synd att jag har blivit skadad för att dem tycker att jag är en riktigt talang och att dem skulle behöva mig. När han sa det så började jag nästan gråta på tanken att jag inte kan vara med. Jag behöver värkligen någon som har haft samma skada och kan peppa mig, operation svimmar jag nästan av när jag hör det.
Kram Louise.
P.S Du är grym i handboll <3
Och jag svarar:
Hej Louise!
Tack!
Stackars dig som blivit skadad. Men jag är helt övertygad om att du kommer komma tillbaka till
handbollen igen utan problem. Det som är viktigt för att orka med att rehabträna och komma tillbaka till samma nivå igen är nämligen kärleken till handbollen. Och den verkar du ha! Då behöver man ändå inte gilla att träna egentligen, utan det räcker att veta att det är det enda som hjälper dig när det gäller att kunna spela igen.
Sen behöver du ju inte vara helt utan handboll trots att du opererar dig och inte kan springa på ett tag. Jag var till exempel med på varenda träning och gjorde mina egna övningar. Nästan alltid med en boll i handen. Och det bästa är ju att man inte ens behöver kunna använda sitt knä så mycket bara för att stå och passa!
Och visst är Sverigecupen rolig, men tro mig, det väntar otroligt många fler (och förvisso även betydligt roligare) upplevelser längre fram i handbollslivet! Så kämpa på och ge inte upp. Skriv och berätta hur det går för dig!
Kram.
Kommentarer
Mitt korsband gick av i år och nu väntar jag förbryllt på operationen som ska ske den 25 januari. Jag har läst igenom alla dina blogginlägg som har med ditt avslitna korsband att göra och som "Fys-Mikael" sa kunde du i princip träna vilken korsbandspatient som helst, bättre än alla dom på hans arbetsplats. ;)
Därför tänkte jag fråga dig, finns det övningar så att man inte har tunga ben inför comebacken? Körde du spinning eller var du ute och löpte? Jag vill få bort tyngden i benen och vara lika fartfylld som jag var innan skadan.
Tacksam för svar! :)