Somewhere far along this road, he lost his soul to a woman so heartless
Jag känner mig väl aningens tveksam till att stegt flæsk med persillesovs skulle bli min nya favoriträtt, men nu har jag i alla fall provat. Det var intressant att se lagets danskar på plats på Dolly's. Alla hade dom något slags förhållande till just den rätten. Det var frågor som "hur många kan du äta?" och "hur vill du att dom helst ska vara?". Och så jämförde dom sina svar samtidigt som dom kastade sig över maten. Man fick äta med fingrarna.
För mig var dom inget speciellt. Som bacon, fast mindre äckligt. Och det var helt klart smartast att inte alls titta på vad det var man åt, för det såg ju inte direkt aptitligt ut. Tänk er en halvcentimetertjock bit bacon. Så såg dom ut, men i ena änden av dom fanns det också någon typ av svinhård kant som jag tror dom kallade späck och njöt alldeles särskilt av. Jag placerade mina svinhårda kanter av det extra njutningsbara på ena sidan av min tallrik och i avdelningen: inte extra njutbart.
Men det fanns lingonsylt att få till! En oväntad höjdpunkt på bordet, helt klart. Och dessutom serverades det kokt potatis och persiljesås som var god.
Maten serverades i stora skålar och man fick ta hur mycket man ville. Vilket inte blev så jättemycket för vissa somliga, men desto mer för vissa andra. Och i slutet så satt dom flesta och bara pillade i sig några till för att det var hygge (alltså trevligt). Ungefär som julmat för svenskar, antar jag. En liten bit skinka till, typ.
Men innan middagen, som för övrigt var väldigt trevlig och bra, var det träning med Fys-Mikael i hallen. Han spädde på min övningsrepertoar ytterligare och nu har jag lite drygt trettio övningar jag kan, ska eller får göra för och med mitt knä. Trettio är ganska många. Och som den listoman jag är har jag sammanställt dom. Tänker att det ju kan vara kul att ha senare. Jättekul.
Well. Även i dag skiner solen över Horsens och jag tror det är ganska kallt. Jag ska till affären och handla och sen kanske promenera lite.
Är det vår nu?
För mig var dom inget speciellt. Som bacon, fast mindre äckligt. Och det var helt klart smartast att inte alls titta på vad det var man åt, för det såg ju inte direkt aptitligt ut. Tänk er en halvcentimetertjock bit bacon. Så såg dom ut, men i ena änden av dom fanns det också någon typ av svinhård kant som jag tror dom kallade späck och njöt alldeles särskilt av. Jag placerade mina svinhårda kanter av det extra njutningsbara på ena sidan av min tallrik och i avdelningen: inte extra njutbart.
Men det fanns lingonsylt att få till! En oväntad höjdpunkt på bordet, helt klart. Och dessutom serverades det kokt potatis och persiljesås som var god.
Maten serverades i stora skålar och man fick ta hur mycket man ville. Vilket inte blev så jättemycket för vissa somliga, men desto mer för vissa andra. Och i slutet så satt dom flesta och bara pillade i sig några till för att det var hygge (alltså trevligt). Ungefär som julmat för svenskar, antar jag. En liten bit skinka till, typ.
Men innan middagen, som för övrigt var väldigt trevlig och bra, var det träning med Fys-Mikael i hallen. Han spädde på min övningsrepertoar ytterligare och nu har jag lite drygt trettio övningar jag kan, ska eller får göra för och med mitt knä. Trettio är ganska många. Och som den listoman jag är har jag sammanställt dom. Tänker att det ju kan vara kul att ha senare. Jättekul.
Well. Även i dag skiner solen över Horsens och jag tror det är ganska kallt. Jag ska till affären och handla och sen kanske promenera lite.
Är det vår nu?
Kommentarer
30 stycken, kan vara svårt att tro. Jag menar hur mycket kan man göra med ett knä.
1. Böja bakåt.
2. Böja framåt (så gott det går).
3. ehh.. Böja åt höger
4. Vänster.
5. Nu börjar fantasin tryta.. hålla knät still.
6. Åhh.. bara 25 kvar.. ehh.. ähh.. guppa med patellan.
7. Hmm.. stööönn.. Vifta med korsbandet ?
Nej jag ger upp. Vilken sjuk sjukgymnast du har :-)
Förresten, har du stått i mål någon gång ?