Det är vi och Allan här i Horsens

Nu säger min dator att klockan är 23:23. Och då får man önska sig något. Varje gång klockan är lika på timmarna och minuterna så får man det. Fatta coolt! Det finns hur många möjligheter som helst att få önskningar uppfyllda. Bara genom att kolla på klockan en hel dag är ju chansen svinstor.

Så jag önskar mig ett par saker jag kan tänka mig.

Men jag kan ju så klart inte berätta vad, för då betyder det otur och att önskningen inte kommer slå in. Så jag håller käft.

Men att klockan närmar sig halv tolv innebär just nu även att jag tänker gå och lägga mig. För stjärnan och jag är så hyperaktiva nu för tiden att vi kör extraträningen Allan. Idag sprang vi till exempel helt frivilligt. Det kändes väl i och för sig mer som att flytta omkring ett piano än lätt och ledigt, men vi gjorde det ändå och för det ska vi ha cred!

Och imorgon ska vi upp och ha egenträning på handbollsbanan som vi har blivit lovade tillgång till under en och en halv timma. Vi ska öva inhopp (jag) och underarmsskott i kryllan (stjärnan) och en och annan stegisättning.

Och dessutom ska vi till gymmet. Och handboll igen på kvällen. Nu snackar vi verkligen Allan.
Jag har förresten lovat att ansvara för uppvärmningen på eftermiddagspasset imorgon. Har en cool lek som jag fick lära mig i Piteå i somras när jag och Sara Holmgren var på handbollscamp där.

Då det var vi och midnattssolen.
Och jättemånga handbollsungar.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det finns alltid något som kan bli annat än man tänkt

Hepp

Vad vet du egentligen Joakim Lamotte?