Ingen vanlig vecka va...

På morgonen känns det så konstigt det här med skadan. Lite som att det bara var en dröm. Fast det var det ju inte.
Inte så svullet idag och det är väl bra antar jag. Ska sitta och sträcka ut benet och "hitta lårmuskeln" (ett typiskt Marie Wedberg-citat). Och har blivit lite mindre orolig efter ett samtal med Sten Björnum. Det ska nog bli bra det här.

Dessutom är alla så snälla och hör av sig på alla möjliga sätt. Tack, det betyder mycket!
Fortsätt gärna skriva erfarenheter, ni som har. Jag är en planerande människa som gillar att veta vad det är som väntar. Vill bara få gjort den där MR-undersökningen så att jag får det svart på vitt.

Det jag är mest orolig för är att jag ska käna mig lite meningslös, utan handboll och träning. Och varje gång jag sitter bredvid en träning utan att kunna vara med så tycker jag att vissa saker vi gör ser så otroligt tråkiga ut. Får försöka koncentrera mig på mina roliga knäövningar. Blir förmodligen utnämd till ordförande i rehabgruppen när som helst nu.

Men det är inte mycket att sura över. Solen skiner i Horsens och imorgon kommer pappa på besök. Väldigt mysigt! Och just det. Vi har ju match med, men den ska jag ju inte direkt vara med på.

Kommentarer

Anonym sa…
Hoppas att det inte är för allvarligt med knät och att du snart är bra igen!!!

Populära inlägg i den här bloggen

Det finns alltid något som kan bli annat än man tänkt

Hepp

Vad vet du egentligen Joakim Lamotte?