När hjulen börjar rulla...
Det är några saker jag skulle vilja berätta.
Men först: Säg hej till min bilkompis. Den är från Thailand och pratar ofta med väldigt gäll röst samtidigt som den hoppar när jag och syster Julia åker bil ihop. Underhållande!
I alla fall: Jag har varit hos frisören. Blev väldigt snygg, fast mer korthårig. Ungefär en decimeter i skillnad. Känns detsamma som snaggat för mig. Men snyggt då.
Det fungerade inte likadant hos frisören Louise i Horsens som det gjorde i OS-byn.
I Beijing hette frisören Yang Yong, med det västerländska tilläggsnamnet Martin. Dom flesta som jobbade med idrottsutövare i OS hade fått tilldelat sig varsitt västerländskt namn. Yang Yongs ena lillfingernagel var oavsett namn mycket längre än dom övriga naglarna på hans båda händer och jag vill faktiskt inte veta varför.
Men han och jag kom (trots att jag bara kan säga fåtalet saker på kinesiska*) bra överens. Jag pekade på en bild i en kinesisk frisyrtidning och log. Han nickade allvarligt och utförde med hjälp av sin kvinnliga assistent Tian Juian och sina tai chi-liknande rörelser en procedur som skulle kunna klassas som en klippning. Assistenten var mest där för att hjälpa till att hålla upp dom delar av håret som annars skulle befunnit sig i vägen för Yang Yongs arbete. Han jobbade utan andra verktyg än en sax nämligen. Var tionde sekund stannade Yang Yong till och tog ett steg bakåt för att beundra sitt verk. Men till slut blev han nöjd. Och det var gratis. Det är det inte i Horsens.
Och glädjande kan jag även meddela att jag har fått en tid för scanning imorgon. Halv två. Det går fort att få saker gjorda här ibland. Speciellt om man gör dom själv.
* Jag kan säga: Wo djao Annika, Raidian, Ni hao och Wo oi ni. Översättning i ordningsföljd: Jag heter Annika, Sverige, God dag (eller egentligen Du bra?) och Jag älskar dig. Framför allt den sista meningen har jag känt ett stort behov av. Nästan enormt. I OS kunde jag även säga handboll på kinesiska, men den kunskapen tappade jag så fort planet lyfte för att ta oss till Sverige.
Men först: Säg hej till min bilkompis. Den är från Thailand och pratar ofta med väldigt gäll röst samtidigt som den hoppar när jag och syster Julia åker bil ihop. Underhållande!I alla fall: Jag har varit hos frisören. Blev väldigt snygg, fast mer korthårig. Ungefär en decimeter i skillnad. Känns detsamma som snaggat för mig. Men snyggt då.
Det fungerade inte likadant hos frisören Louise i Horsens som det gjorde i OS-byn.
I Beijing hette frisören Yang Yong, med det västerländska tilläggsnamnet Martin. Dom flesta som jobbade med idrottsutövare i OS hade fått tilldelat sig varsitt västerländskt namn. Yang Yongs ena lillfingernagel var oavsett namn mycket längre än dom övriga naglarna på hans båda händer och jag vill faktiskt inte veta varför.
Men han och jag kom (trots att jag bara kan säga fåtalet saker på kinesiska*) bra överens. Jag pekade på en bild i en kinesisk frisyrtidning och log. Han nickade allvarligt och utförde med hjälp av sin kvinnliga assistent Tian Juian och sina tai chi-liknande rörelser en procedur som skulle kunna klassas som en klippning. Assistenten var mest där för att hjälpa till att hålla upp dom delar av håret som annars skulle befunnit sig i vägen för Yang Yongs arbete. Han jobbade utan andra verktyg än en sax nämligen. Var tionde sekund stannade Yang Yong till och tog ett steg bakåt för att beundra sitt verk. Men till slut blev han nöjd. Och det var gratis. Det är det inte i Horsens.
Och glädjande kan jag även meddela att jag har fått en tid för scanning imorgon. Halv två. Det går fort att få saker gjorda här ibland. Speciellt om man gör dom själv.
* Jag kan säga: Wo djao Annika, Raidian, Ni hao och Wo oi ni. Översättning i ordningsföljd: Jag heter Annika, Sverige, God dag (eller egentligen Du bra?) och Jag älskar dig. Framför allt den sista meningen har jag känt ett stort behov av. Nästan enormt. I OS kunde jag även säga handboll på kinesiska, men den kunskapen tappade jag så fort planet lyfte för att ta oss till Sverige.
Kommentarer