When you get there, stay there

Det är inte lika grått ute idag. Och dom två knorrarna igår hjälper lite på det trötta.

Så det är nog en bra dag idag.

Jag har precis kollat på Bonde söker fru, del 4, på tv 4 play. Och jag tycker fortfarande fruktansvärt synd om den rödhåriga. Roger. Jag vet riktigt varför. Eller jo, det vet jag. Det är för att han påminner mig om Torsk på Tallin. Och då kan man inte annat än att tycka synd om.

Det är skrämmande nog väldigt fascinerande att kolla på programmet. Kanske för att det ger mig en känsla av att jag själv är jävligt normal. I förhållande till vissa andra alltså. Ibland kan jag undra, nämligen.

Men skit i det.

Idag har vi ingen handboll, precis som vanligt dagen efter match, utan styrka och löp eller cykling istället. Vi ska vara i fancy-gymmet och får därför tillgång till bubbelpoolen efteråt. Det gillar vi!

Oj oj, måste gå. Fick just en översättning att leka med. Danska till svenska idag.

Förresten. Det har varit dåligt med bilder det sista, eller?
Well. Det kommer nog.

Kommentarer

Jessica sa…
Roger är ju anledningen till att man tittar på Bonde söker fru! Det är som Fredrik ett annat år, hade det inte varit för honom hade man ju struntat i att titta... =)

Det roligaste och mest förvånande är ju att ROger som är så blyg vågade kyssa två tjejer på första dejten!
29 oktober 2009 kl. 13:56
Annika sa…
Jessica: Ja, det är väl det. Men jag får liksom nästan lite ont i magen när jag ser honom. Och sen att han verkar ha fått fullständig hybris och attackhånglar med sina tjejer! Herre gud.
29 oktober 2009 kl. 21:22
Michey sa…
"attackhånglar", underbart uttryck

Som kille måste man ju fråga om man kan ha framgång med en sån taktik? haha
29 oktober 2009 kl. 21:25
Annika sa…
Michey: Jag skulle vilja säga att det beror lite på hur du ser ut och är. Om du är Roger - glöm det, bara glöm det! Om du är Lenny - go for it!

Men nä. Attackhångel står inte högst upp på listan över saker jag önskar mig.
30 oktober 2009 kl. 13:22
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det finns alltid något som kan bli annat än man tänkt

Sverige mot Kina. Jag känner mig enormt nöjd med att vi vann! Ja, det saknas några mål i förhållande till Hollands prestation mot samma nation, men jag ser verkligen inte att det är ett jätteproblem. Inför den sista gruppspelsmatchen har vi alla möjligheter att veta exakta förutsättningar för en eventuell gruppseger ändå. Kul att se både Jamina Roberts och Johanna Ahlm glänsa i dag. Men försvaret måste fortfarande bli bättre och tätare. Det behöver egentligen inte sägas så mycket mer om matchen, tycker jag. Så. Jag blir lite personlig istället. Jag sitter här och försöker känna efter: Skulle jag vilja vara med på plan? Saknar jag att spela på landslagsnivå? Svaret är nej på båda. Och varför? För att gå till svar nummer ett så tror jag att jag helt enkelt är för trött för att orka vilja. De senaste åren har gjort att det bosatt sig någon konstant trötthet i min kropp och allt som inte är ett måste orkar jag helt enkelt inte med. Bara tanken på att träna så mycket som krävs o
Läs mer

Hepp

Nä alltså, ursäkta att det inte blev något nytt inlägg efter gårdagens match mot Holland, men jag var inte på humör. Dels var jag sur av rent egoistiska skäl eftersom jag egentligen skulle varit på plats för en hyggelig dag i handbollens Mekka, men drabbades av den stora magsjukan som cirkulerat på förskolan den senaste tiden vilket alltså tvingade mig att stanna hemma från resan. Och dels var ju matchen igår otroligt dålig! Ja, man ska vara väldigt nöjd med den enda poängen man fick kämpat med sig, men att det alls behöver gå så långt som att man är nära att förlora är inte bra nog. Att spela med Jenny Alm, som ju alldeles uppenbart inte hade dagen, under så lång tid är ju mest bara...jag vet inte vad jag ska kalla det, men fel skulle kunna funka. Och jag kan för mitt liv inte förstå vad den stackars Jamina Roberts gjort för att inte få spela mer än hon får. Ofattbart. Och försvarsspelet behöver vi väl inte ens gå in på egentligen. Att stå tätt, hjälpa varandra och slå på - det
Läs mer

Vad vet du egentligen Joakim Lamotte?

Joakim Lamotte, krönikör på GP, skrev ett inlägg igår. Här är mitt svar: Hej Joakim Lamotte, och tack för din krönika i GP igår. Den gav mig ännu lite sämre samvete för att jag lämnar min tvååring på förskolan under långa dagar - och ja, emellanåt händer det att han gråter när jag går. Det är så här förstår du, jag är ensamstående med min son Jack. Så har det varit sedan han föddes, eller till och med sedan han låg i magen, och det är inte självvalt. Hans pappa gick nämligen bort i cancer redan innan Jack föddes. Och jag jobbar heltid, fy farao fö r mig! Säger du. Jag är journalist, precis som jag antar att du är, och som du vet så ser inte arbetsmarknaden speciellt ljus ut för just vår yrkesgrupp, så man gör ju vad man kan, du vet? Varje dag lämnar jag min son på förskolan kvart i åtta och hämtar honom klockan fem, för det är så våra arbetstider ser ut. Förutom på fredagar när vi alla slutar klockan tre, men då brukar jag jobba längre för att försöka jobba in den tiden jag tidiga
Läs mer