Det är helg nu, det är helg igen!
Mina böter ja. Dom är faktiskt inte stora alls.
Vet inte riktigt om det beror på att jag är fröken duktig eller om jag är bra på att dölja mina fel, men det är nog en kombination av båda. Blev kanske trots allt inspirerad av boken med namnet "Duktiga Annika" som mamma och pappa läste för mig när jag var liten.
Hittills har jag nog betalat ungefär 500 kronor till årets bødekasse. Kanske något mer.
Jag brukar inte glömma saker. Eller framför allt, om jag glömmer nåt så låtsas jag bara att allt är precis som vanligt så att ingen fattar. Ni hajar?
Och vad jag har betalat för? Månadsavgiften till bødekassen är 40 spänn, så det har jag ju lagt en del på. Och så får vi betala ett gäng pengar varje gång vi förlorar. Även vid oavgjort. Sen kan man bli månadens spelare om man gör nåt uppmärksammat (men inte nödvändigtvis bra) och det har jag blivit en gång. Och som ni ju vet: många bäckar små - gör en stor och svinball fest!
Nog om det.
Nu är det snart dags för träning igen. Så jag har precis ätit en äggmacka till frukost slash lunch och ska snart bege mig. Idag sviker fys-Mikael mig och skickar hit vad-heter-han-nu-igen-Martin? för att kontrollera mina knäövningar. Nåja, det duger väl. Martin var han som var med när jag skadade mig och således även den som rusade in på banan och skärrat frågade om det var på baksidan av låret jag hade ont.
Men det var det ju, som vi alla vet, inte.
Vet inte riktigt om det beror på att jag är fröken duktig eller om jag är bra på att dölja mina fel, men det är nog en kombination av båda. Blev kanske trots allt inspirerad av boken med namnet "Duktiga Annika" som mamma och pappa läste för mig när jag var liten.
Hittills har jag nog betalat ungefär 500 kronor till årets bødekasse. Kanske något mer.
Jag brukar inte glömma saker. Eller framför allt, om jag glömmer nåt så låtsas jag bara att allt är precis som vanligt så att ingen fattar. Ni hajar?
Och vad jag har betalat för? Månadsavgiften till bødekassen är 40 spänn, så det har jag ju lagt en del på. Och så får vi betala ett gäng pengar varje gång vi förlorar. Även vid oavgjort. Sen kan man bli månadens spelare om man gör nåt uppmärksammat (men inte nödvändigtvis bra) och det har jag blivit en gång. Och som ni ju vet: många bäckar små - gör en stor och svinball fest!
Nog om det.
Nu är det snart dags för träning igen. Så jag har precis ätit en äggmacka till frukost slash lunch och ska snart bege mig. Idag sviker fys-Mikael mig och skickar hit vad-heter-han-nu-igen-Martin? för att kontrollera mina knäövningar. Nåja, det duger väl. Martin var han som var med när jag skadade mig och således även den som rusade in på banan och skärrat frågade om det var på baksidan av låret jag hade ont.
Men det var det ju, som vi alla vet, inte.
Kommentarer