Joakim Lamotte, krönikör på GP, skrev ett inlägg igår. Här är mitt svar: Hej Joakim Lamotte, och tack för din krönika i GP igår. Den gav mig ännu lite sämre samvete för att jag lämnar min tvååring på förskolan under långa dagar - och ja, emellanåt händer det att han gråter när jag går. Det är så här förstår du, jag är ensamstående med min son Jack. Så har det varit sedan han föddes, eller till och med sedan han låg i magen, och det är inte självvalt. Hans pappa gick nämligen bort i cancer redan innan Jack föddes. Och jag jobbar heltid, fy farao fö r mig! Säger du. Jag är journalist, precis som jag antar att du är, och som du vet så ser inte arbetsmarknaden speciellt ljus ut för just vår yrkesgrupp, så man gör ju vad man kan, du vet? Varje dag lämnar jag min son på förskolan kvart i åtta och hämtar honom klockan fem, för det är så våra arbetstider ser ut. Förutom på fredagar när vi alla slutar klockan tre, men då brukar jag jobba längre för att försöka jobba in den tiden jag tidiga
Kommentarer
Bilder från kändisliknande tillställningar verkar bra. Annars verkade det väldigt ordinärt. Fast efter knappt fem minuters läsning kanske det är svårt att ha nån bestämd uppfattning.
Känns dock viktigare att räkna träffar än kommentarer. En kurva med antal träffar per/dag eller/vecka eller så säger nog otroligt mycket mer. Ungefär som statistiken från Biblioteket säger vad folk läser.
hälsar
e.c.
Som absolut vill fortsätta läsa
Och det var allt ni fick veta just nu."
Haha, du är jätterolig, Annika! Hahaha! :)
*kramar*