Säg A och jag rabblar hela alfabetet, gång på gång

Tror ni att jag somnade lätt som en plätt igår? Givetvis inte. Och det trots att jag bara sovit knappt fem timmar totalt sett och dessutom var så trött att jag inte visste var jag skulle ta vägen.
Men det är som att så fort jag lägger huvudet på kudden och blundar så kommer alla tankar. Dom rusar in i min hjärna och jag kan inte få bort dom, hur mycket jag än är beredd på att kompromissa med min framtid. Och jag tänker på allt. Högt och lågt, viktigt eller oviktigt, det spelar ingen roll för allt ska tydligen ha en roll i min nattliga och inre monolog. Och när jag har tänkt en stund inser jag att jag under tiden har öppnat ögonen och ligger och stirrar rätt ut i det mörka sovrummet. Och med öppna ögon kan man ju inte sova alls. Jag gillar det inte.

Så nu har jag ont i huvudet. Borde nog gå i terapi.

Men innan jag inte kunde sova var jag i alla fall på bio. Såg Jim Careys Yes Man. Och jag säger bara: Se den gänget! Den var asrolig och kanske hans bästa film hittills. Jag ska nu anamma Yes Man's filosofi och välja ja framför nej. Oftast. Vi vet ju alla att det är så mycket enklare att säga nej, men det får bli slut på det nu. Yes.

Är för övrigt nöjd med att även min tränare verkar ha sett filmen och sa ja till att jag får ledigt för att åka till Paris med min syster Sofia en helg i april. Det kommer bli helt kalas!

Nu ska jag till gymmet och cykla ett slag (tur att min mp3 är kry igen) och sen till handbollsträningen på andra sidan av byn för att invänta sjukgymnasten och träna med honom. Kanske kan jag också vara med och passa lite. Blir bra det. Svinbra.

Är det förresten ingen som har några sovknep att dela ut? Den här sömnbristen börjar nämligen ta på krafterna nu efter tre månader.