Jag skulle vilja ställa ett krav nu

Efter att lite drygt en halvlek har gått av Sverige - Kuba har spänningen på något sätt försvunnit. Motståndet är förvisso av flera anledningar rätt intressanta att spana på, men lämnar ju en del i övrigt att önska när det gäller handbollen. Men jag tänkte på en sak.

Gänget, kan vi inte allihop enas om en enda enkel sak just nu: När intervjuaren ställer en fråga och det är din tur att prata, kan vi då inte komma överens om att du inte väljer att börja ditt svar med ett släpigt "Näää men...". För det låter så in i helvete tråkigt att jag känner för att trycka in mute på fjärrkontrollen och personligen sätta mig på planet till Split för att arrangera en liten inofficiell mediakurs. Ok?

Och så kan vi le lite med. Det är inte så mycket som ska till, men lite glädje tycker jag inte är mer än rätt att visa när man leder matchen med sjuhundra mål.
Dom där lär ju i vart fall aldrig få smeknamnet Det leende landslaget (vilket dom ju i och för sig ska vara ganska glada för med tanke på hur svårt det verkar vara att bli av med just det tillägget) men denna ogladhet är så tråkig.

Förresten så tror jag att Lennartsson nästan är min idol för han är så bra. Jag menar, såg ni hans lura-målvakten-kontring? Jag nästan dog! Och Doder är också en favorit, men just i den här matchen mest för att han är snygg.

Tjipp tjipp, nu ska jag dricka drinkar. Later!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det finns alltid något som kan bli annat än man tänkt

Hepp

Vad vet du egentligen Joakim Lamotte?