Men det är inte så kallt ute i alla fall

Mmm, det var en bra fika det. Kaffe latten är mycket god på det coola cafét. Och så råkade jag bli bordsgranne med en före detta ligatränare som var på tillfälligt besök i byn. Världen är så liten ibland. Speciellt här i Horsens faktiskt.

Nåja, jag och mitt fikasällskap diskuterade kriget i Bosnien ett slag. Givetvis pratade vi även om andra saker, som till exempel handbollens status i Sverige och hur det är att vara gift. Den främsta anledningen till att vi pratade om just forna Jugoslavien är naturligtvis boken jag för tillfället läser: Sista kulan sparar jag åt grannen av Fausta Marianovic. Den handlar om hur serber, kroater och muslimer skildes åt av hat och mord när det onda trappades upp i landet Bosnien. Kanske har jag nämt den förut, men den är värd ett extra inlägg, för det är en förbannat bra bok! Köp den, läs den, skicka den vidare.

Nu funderar jag på om jag ska sova lite på soffan innan matchen kallar till samling. Eller om jag ska se film och äta kaka. Eller spela PlayStation. Alla dessa val!

Vad det gäller mitt knä känns det bättre idag. Och jag hoppas att det stämmer det som Broström skriver i sin kommentar, att det var nåt bra som hände, som släppte liksom. Och att det nu går framåt. Fint det, det tror jag på!

Ser dessutom fram emot matchen ikväll. Handbollsmatcher skulle nog kunna vara mina absoluta toppvardagshändelser. Gillar att det blir liksom en liten happening och att jag alltid träffar massa människor som jag gillar.
Jag är nog egentligen väldigt social, fast glömmer bort det ibland.

Kommentarer

Caroline sa…
Ska jag lämna min adress så att du kan skicka den vidare?

Jag kan lämna i byte Tusen strålande solar om en ung kvinna i Afghanistan. Har klämt kanske en tredjedel och gillar.
14 januari 2009 kl. 17:46
Anonym sa…
Det går ju lite framåt och lite bakåt hela tiden dessvärre, men det blir så bra i slutändan så! Opererade själv för korsbandet i högra knät 23 augusti och känner igen mig läskigt mycket i det du skriver!

Skönt att man inte är själv. Dock har jag varit med om det förr då jag för några års sen även drog korsbandet i vänstra knät. Doing it all over again!

Fortsätt gärna skriv, roligt att se hur långt efter dig träningsmässigt man faktiskt ligger ;-) hehe
14 januari 2009 kl. 18:32
Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Det finns alltid något som kan bli annat än man tänkt

Sverige mot Kina. Jag känner mig enormt nöjd med att vi vann! Ja, det saknas några mål i förhållande till Hollands prestation mot samma nation, men jag ser verkligen inte att det är ett jätteproblem. Inför den sista gruppspelsmatchen har vi alla möjligheter att veta exakta förutsättningar för en eventuell gruppseger ändå. Kul att se både Jamina Roberts och Johanna Ahlm glänsa i dag. Men försvaret måste fortfarande bli bättre och tätare. Det behöver egentligen inte sägas så mycket mer om matchen, tycker jag. Så. Jag blir lite personlig istället. Jag sitter här och försöker känna efter: Skulle jag vilja vara med på plan? Saknar jag att spela på landslagsnivå? Svaret är nej på båda. Och varför? För att gå till svar nummer ett så tror jag att jag helt enkelt är för trött för att orka vilja. De senaste åren har gjort att det bosatt sig någon konstant trötthet i min kropp och allt som inte är ett måste orkar jag helt enkelt inte med. Bara tanken på att träna så mycket som krävs o
Läs mer

Hepp

Nä alltså, ursäkta att det inte blev något nytt inlägg efter gårdagens match mot Holland, men jag var inte på humör. Dels var jag sur av rent egoistiska skäl eftersom jag egentligen skulle varit på plats för en hyggelig dag i handbollens Mekka, men drabbades av den stora magsjukan som cirkulerat på förskolan den senaste tiden vilket alltså tvingade mig att stanna hemma från resan. Och dels var ju matchen igår otroligt dålig! Ja, man ska vara väldigt nöjd med den enda poängen man fick kämpat med sig, men att det alls behöver gå så långt som att man är nära att förlora är inte bra nog. Att spela med Jenny Alm, som ju alldeles uppenbart inte hade dagen, under så lång tid är ju mest bara...jag vet inte vad jag ska kalla det, men fel skulle kunna funka. Och jag kan för mitt liv inte förstå vad den stackars Jamina Roberts gjort för att inte få spela mer än hon får. Ofattbart. Och försvarsspelet behöver vi väl inte ens gå in på egentligen. Att stå tätt, hjälpa varandra och slå på - det
Läs mer

Vad vet du egentligen Joakim Lamotte?

Joakim Lamotte, krönikör på GP, skrev ett inlägg igår. Här är mitt svar: Hej Joakim Lamotte, och tack för din krönika i GP igår. Den gav mig ännu lite sämre samvete för att jag lämnar min tvååring på förskolan under långa dagar - och ja, emellanåt händer det att han gråter när jag går. Det är så här förstår du, jag är ensamstående med min son Jack. Så har det varit sedan han föddes, eller till och med sedan han låg i magen, och det är inte självvalt. Hans pappa gick nämligen bort i cancer redan innan Jack föddes. Och jag jobbar heltid, fy farao fö r mig! Säger du. Jag är journalist, precis som jag antar att du är, och som du vet så ser inte arbetsmarknaden speciellt ljus ut för just vår yrkesgrupp, så man gör ju vad man kan, du vet? Varje dag lämnar jag min son på förskolan kvart i åtta och hämtar honom klockan fem, för det är så våra arbetstider ser ut. Förutom på fredagar när vi alla slutar klockan tre, men då brukar jag jobba längre för att försöka jobba in den tiden jag tidiga
Läs mer