Man lär sig leva med det va?

Jag fick en fråga:

Hur gör du för att inte tappa tålamodet med din rehab? 5 minuters träningspass igår måste kännas frustrerande?

Nu är det ju så här. I 120 dagar gjorde jag nästan ingenting. Jag var på alla träningar och gjorde mina töntiga pensionärknäövningar och gick iväg några minuter för att cykla på gymmets jävla motionscykel, men jag gjorde egentligen ingenting. Om man jämför med nu alltså. För nu får jag springa och nu får jag ta i och nu får jag anstränga mig! Och träningspasset i sig var ju inte 5 minuter. Det var bara löpningen som var det. När jag tränar gör jag många andra saker, förutom att springa och träningspassen är således uppdelade i olika sektioner. Och frustrationen fanns där i början. Nu har disciplin blivit vardag för mig.

Någon annan som har några frågor kanske? Jag känner mig frågesportig.

Fick ett nytt visakort idag. Förra veckan slutade nämligen mitt gamla att fungera så jag fick felanmäla det. Utslitet. Det förstår jag inte.

Jag som knappt shoppar alls.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Det finns alltid något som kan bli annat än man tänkt

Hepp

Vad vet du egentligen Joakim Lamotte?